Sida 86
Utställningens öppnande af A. H—m
Det är ett lif och en rörelse öfverallt på hela utställningsfältet nu före expositionens öppnande. Öfverallt planeras, bygges, målas, putsas. Öfverallt ser man provisio-nella järnbanor utlagda, formän, åkare och ekipager trängas med fotgängare vid alla portar. Tusentals flitiga arbetare äro sysselsatta med att lägga sista hand vid arbetena, hvilka väl skola blifva färdiga till öppningsdagen, men knappast synas kunna blifva det — vi vilja dock hoppas, att så skall ske, och vi tro det, ty allt synes systematiskt bedrifvet, och man spårar i allt den ledande ande och den enighet i samverkan, hvilken ensam kan leda till det önskade målet.
Skogsutställningen, det gamla Stockholm och skånska storindustriens byggnader äro till största delen redan färdiga och så äfven den norska afdelningen. Marinskådespelet har fått en förändrad plats och så äfven pumphuset.
Liksom den östra afdelningen till venster om Djurgårdsvägen, så är äfven den vestra, till höger om samma väg, i ett stadium, som närmar sig fullbordan. De flesta paviljongerna äro färdiga eller nalkas sin fullbordan. Fyrbåken står fullfärdig med insatt reflexionsapparat. Finspongsutställningen lyser i granna färger, och Bofors-utställningen sträcker sina långa kanoner hotande ut genom pansaret. [Maskinhallen börjar fyllas med utställningsföremål, och konsthallen har afvecklat de omhöljen, hvilka under vintern skyddat dess vackra fris, och lår efter lår föres in i dess inre. Hasselbacken har fått sin nya tillbyggnad färdig, inredd och möblerad, och kungl. jaktklubbens lilla täcka paviljong pryder sin plats på sluttningen nedom Byströms villa.
Det är en härlig dag. Luften är ren och stärkande och solen lyser klar samt breder sitt varma ljus öfver utställningen, lifvande arbetarne och befordrande deras kraft. Låtom oss taga detta som ett godt förebud och hoppas, att ett solljus skall komma att hvila öfver vårt kära lands och vårt härliga Stockholms första, verkligt stora utställning och förläna den framgång.
¥■ *
*
Den 15 maj.
Kom så dagen för utställningens högtidliga öppnande, den 15 maj, och därmed följande festligheter, för hvilka dagspressen redan lemnat utförliga referat, och hvars minne vi i denna revy anse oss bäst böra hugfästa i bild genom några för detta och följande häfte af »För Svenska Hem» konstnärligt utförda planscher, hvilka på samma gång äro ämnade att ge våra läsare ett prof på svensk xylografisk konst, ett reproduktionssätt, hvilket genom de stora omkostnader, som med dess framställning äro förenade, såväl i vårt land som flerstädes i utlandets illustrerade press så småningom måst ge vika för etsningsreproduktionen, hvarigenom framför allt en långt större hastighet i framställningen af tryckplåten uppnås.
I ord anse vi oss ej värdigare och bättre bevara minnet af högtidligheten än genom att här nedan återgifva orden till den kantat af skalden C. Snoilsky, som vid tillfället utfördes, samt h. maj:t konungens därefter hållna tal.
K a 11
Introduktion.
Vid Djurgårdens döljande hänge vi väntat och gläntat så länge I Vi sågo det skimra bak ekarnes topp, vi hörde det timra kring Brunnsvikens lopp.
1 vårnattens timmar de korta,
a t.
hvad hamrande oro därborta!
Nu ljusnar det — sol rinner opp.
Kör.
Vak upp, du Stockholm, i strålande bad, fanfarer och fröjd öfverallt!
Din stad under natten har födt en stad, en vårdröm har tagit gestalt.
Källa: Project Runeberg ·