Tillbaka Read Runeberg

Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar

Originalsida 475
Originalsida 475
Originalsida 474
Originalsida 475
474–475

Sida 475

X. Landshöfdingetiden (1869-1874)

många af våra egna landsmän böra utbildas; att det således är af vigt, att dertill må utses en ingeniör af första ordningen, och att en missförstådd sparsamhet vid uppgörandet af den ersättning, som honom tillkommer, kan leda till uppenbar misshushållning.

Jag föreställer mig, att vid ett dylikt arbete öfverinseendet borde lemnas åt en af regeringen utsedd bland landets mest praktiske män vald direktion, som, frikallad från alla de hinderliga former, hvilka vanligen förlama utan att kontrollera, skulle iklädas den vidsträcktaste myndighet och som, under iakttagande af laglig redovisningsskyldighet för uppburna medel, i öfrigt lemnades så fria händer som möjligt. En erkändt skicklig öfveringeniör, till hvilken denna direktion kunde hysa det fullkomligaste förtroende, borde uppgöra alla arbetsplaner m. m., och, sedan dessa blifvit af direktionen granskade och godkända, leda deras verkställighet. Leverans- och entreprenadkontrakter skulle af direktionen upprättas med ledning af de godkända arbetsplanerna och direktionen ega att i mån af behof hos riksg:skontoret lyfta de nödiga medlen. På sådant sätt synes det mig att de uppehåll, svårigheter och deraf härflytande misshushållning skulle kunna förekommas, som man påstår vanligen vidlåda allmänna arbeten, och hvilka man städse åberopar såsom ett af de mägtigaste skälen för jernvägsbygnadens öfverlemnande åt utländska bolag.

Efter dessa allmänna åsigter torde det tillåtas mig att öfvergå till det egentliga föremålet för min motion: anläggningen af en jernväg från Skåne till Vetterns södra kust.

Genom kanaler och ångbåtsfart är sedan flera år tillbaka hela det mellersta Sverige satt i beröring med Jönköping, men derifrån ända till sydspetsen af vårt land synas alla senare tiders hjelpmedel för transporten vara bannlysta. Småland, som i så hög grad förtjenar att ihågkommas, nödgas till aflägsna försäljningsorter på hjuldon framsläpa de tunga varor, som utgöra dess hufvudsakligaste alster. Väl är Smålands natur karg, väl är dess befolkning i allmänhet fattig, men den är äfven känd såsom en af de mest idoga inom fäderneslandet. Dess hjelpkällor äro många och stora, om man blott kallar dem till lif. om man genom lättade kommunikationer ger värde åt de produkter

Källa: Project Runeberg ·