Minnen från Carl XIV:s, Oscar I:s och Carl XV:s dagar

denna väg skall, i enlighet med R. St:s beslut, komma att utföras och fullbordas. Då i K. M:s nåd. propos., hvarest alla stambanorna finnas omförmälda, hufvudsakligt afseende fästes vid Stockholm-Göteborgs-banan, var det förnämligast med hänseeende dertill, att mellersta delen af denna bana, nemligen mellan Köping och Hult, skulle fullbordas, och det var under denna förutsättning, som banans utsträckning till båda ändpunkterna borde ifrågakomma. Emellertid har, såsom jag nyss nämnde, förhållandet i detta hänseende betydligen förändrat sig. Härförutan ber jag att få påpeka ett annat förhållande. Vid riksdagens början funnos inga speciella och noggranna undersökningar rörande jernvägslinien från skånska kusten till Traheryd, och man var icke fullt förvissad, att en sådan undersökning skulle utfalla till fördel för linien. Nu äro dessa af enskilda personer påkostade arbeten afslutade, och de hafva ådagalagt möjligheten, jag vågar säga, den lätta utförbarheten af en jernvägsanläggning i den utstakade rigtningen. I det utkast öfver rigtningen af jernvägsstamlinier i riket, som generalmajoren Akrell på K. M:s befallning uppgjort, finnes endast den hufvudsakliga rigtningen af den skånska stambanan utpekad, men detta utkast har nu kommit närmare sin fulländning genom de afslutade undersökningarna.

Sedan jag nu förutskickat dessa anmärkningar och upplysningar och derefter öfvergår till uppdragande af en jemförelse mellan de båda omtvistade hufvudlinierna, anser jag mig böra på förhand anhålla, att de talare, som förorda Stockholm-Göteborgs-banan, icke måtte i denna jemförelse se uttrycket af någon afvoghet emot sistnämnda banas anläggande. Jag hyser ingen sådan känsla, men, då jag föreslagit en stambanas anläggande i annan rigtning, anser jag det vara min pligt att visa dess företräden genom jemförelse med dess medtäflare.

Man talar till en början om R. St:rs vid senaste riksdag fattade beslut i afseende å Köping-Hult-banan och säger, att detta beslut innebär en förutsättning om denna banas utsträckning till Stockholm och Göteborg. Det är svårt att bestämma, om en sådan förutsättning verkligen förefans eller icke, men, så vidt jag kan erinra mig, grundade sig det hufvudsakliga vilkoret för R. St:rs bifall till ifrågavarande jernvägsanläggning just på den omständighet, att denna banna utgjorde ett helt för sig i