Ledning vid sjukvård i hemmet med särskild hänsyn till de smittosamma sjukdomarne och deras förekommande

21

dan nämdt, ofta en uppgift af allra svåraste beskaffenhet.

Tills läkare hinner rådfrågas bör man förfara på följande sätt, Alla åtsittande kläder lossas, i synnerhet om bröst och mage, hals och handlofvar. Hufvudet bäddas högt och den sjuke lägges så att frisk luft kretsar så rikligt som möjligt omkring honom. Ansigtet och bröstet bestänkas med kallt vatten och på hufvudet läggas kalla omslag eller isomslag, hvilka i sådana fall vanligen äro af stort gagn. Detsamma gäller om ett varmt fotbad eller, ännu bättre, ett senapsfotbad, i hvilket hela underbenen, upp emot knäna, sättas ned och hållas, tills de blifvit dugtigt röda och varma.

Dessa äro de åtgärder, som man utan risk att skada kan vidtaga, innan läkare hinner ankomma. Derjemte bör man tillse, att den sjuke ej under de krampaktiga ryckningarna gör sig illa — att han ej faller ur sängen eller biter sig i tungan — men man bör dereraot noga underlåta att genom motstånd söka hindra den sjukes ofrivilliga rörelser, att bryta upp de i handen indragna tummarne o. s. v.

Qväfningsanfall uppstå ej sällan ganska plötsligt hos Qmfnings - barn, i synnerhet under nätterna. Orsaken kan vara af c'ufalL tierfaldigt slag: en främmande kropp i svalget eller luftstrupen, kramp i strupens muskler eller katarr i dess slemhinna eller, sist men ej minst, strypsjuka. Den vanligaste orsaken torde vara luftstrupskatarr, och de qväfningsanfall, som i sammanhang med denna uppstå hos barn, har man bl. a. tydt på det sätt, att det afsöndrade slemmet intorkar under sömnen och derigenom sätter ett hinder för luftens fria gång genom den, hos barn särdeles trånga, luftstrupen. Barnet vaknar då plötsligt under tecken af intensiv andnöd och den yttersta ängslan, anfallet liknar med ett ord helt och hållet ett sådant af strypsjuka (croup), från hvilken ej ens läkaren kan åtskilja denna s. k. falska croup, förr än efter loppet af några dagar. Också behandlas derföre sjukdomen tills vidare som vore den strypsjuka.

Hvad man i början kan göra för att hjelpa den sjuke är följande.