Tillbaka Read Runeberg

Ledning vid sjukvård i hemmet med särskild hänsyn till de smittosamma sjukdomarne och deras förekommande

Originalsida 53
Originalsida 53
Originalsida 52
Originalsida 53
52–53

Sida 53

Difteri

53

tioner, äfven om, såsom det ofta händer, den sjuke ej är medveten om eller förmår uttrycka förnimmelsen af törst. Han bör ej tilltalas mer än som är alldeles nödvändigt; om han talar oredigt eller yrar, bör sköterskan ej svara eller inlåta sig i samtal med honom. Detta gäller om all yrsel till följd af feber eller annan sjukdom. Tvättningar af hela kroppen, men i synnerhet af ansigtet och händer, med en i kylslaget vatten doppad svamp, kännas vanligen ytterst angenäma och uppfriskande, minska ofta yrseln och framkalla sömn. Den sjuke, som i svårare fall alltid sjelfmant intager ryggläge, bör då och då vändas på ena eller andra sidan.

Difteri

är en sjukdom, som yttrar sig dels genom lokala tecken dels genom en allmän blodförgiftning. Den herskar ständigt såsom en folksjukdom (»endemiskt») på vissa trakter och stegras stundom till långvariga, mördande farsoter.

Sjukdomen kännetecknas förnämligast derigenom att å olika ställen — i synnerhet å mjuka gommens samt näsans slemhinna, tungspenen, mandlarne o. s. v. — uppstå aflagringar af en gråhvit, tjock hinna.

Sjukdomens utveckling gynnas genom fattigdom och bristande renlighet; den härjar alltid mest i de fattiges boningar, der luften är mättad med utdunstning från menniskor och djur, och i hvilkas omgifningar afträden och ruttnande ämnen fylla luften med skadliga gaser. Man har iakttagit ökad mottaglighet för sjukdomen hos barn boende i fuktiga, låga bostäder samt hos dem, som vistas i trånga, af menniskor öfverfylda rum, fabriker, skolor, kaserner m. m. Härmed är visst icke sagdt att sjukdomen förskonar den rikes och välbergades barn ; dessa angripas ej sällan i synnerhet om de äro försvagade af blodbrist, tuberkulos eller andra kroniska sjukdomstillstånd. Skarlakansfeber, messling och kikhosta anses särskildt framkalla ökad mottaglighet för difteri.

Sjukdomen är vanligast i åldern 2 — 10 år; efter 30 års ålder blir den mera sällsynt, dock har man iakttagit

Källa: Internet Archive ·