Sida 25
Sjukrummet
25
vårt klimat luftvexliugen närmast en ekonomisk fråga: frisk luft finnes i allmänhet lätt tillgänglig, det är blott frågan om vi hafva råd att uppvärma den. I hemmet kan man under vintertiden skaffa den sjuke frisk luft antingen genom att lufta ett till sjukrummet angränsande, tillräckligt stort, rum genom att låta fönster och spjell stå öppna under lång tid, sedan uppvärma luften till 16 — 17 gr. och öppna de till sjukrummet ledande dörrarna eller genom att flytta den sjuke i ett annat rum och under tiden först lufta sjukrummet och sedan uppvärma det.
I inga sjukdomar är luftvexling så nödvändig som i de smittosamma. Det smittförande giftet blir derigenorn, åtminstone i en del af dessa sjukdomar, utspädt och bortförd t, en fördel som ej minst kommer den sjukes omgifniug till godo, hvilken sålunda mindre utsättes för faran att smittas.
Äfven i bröstsjukdomar, der andningen till följd af sjukdomen är inskränkt och försvårad, är det af stor vigt att den luft, som den sjuke har att tillgå, är så ren som möjligt.
Sjukrummet.
»Renlighet och frisk luft ej allenast gifva lif, de äro sjelfva lifvet för den sjuke.» (Nightingale). Denna renlighet bör sträcka sig ej allenast till den sjuke sjelf och hans bädd utan äfven till hela rummet och allt som deri finnes, ej minst den som sköter den sjuke. »Större delen af sjukskötseln består i att hålla rent. Ingen luftvexling förmår uppfriska ett sjukrum hvari ej den mest skrupulösa renlighet iakttages.»
Rummet bör hållas vid en jemn temperatur af omkring 16 — 17 gr., om läkaren ej i något visst fall annorlunda föreskrifvit. Om natten kan värmegraden gerna vara något lägre än om dagen, hvarigenom sömn och ro befordras. Vid bröstsjukdomar är ofta en fuktig, med vattenångor blandad luft nyttig eller nödvändig. Detta åstadkommes lätt genom insättande af en balja fyld med kokande vatten, som, då det kallnat, antingen utbytes mot nytt eller å nyo uppvärmes genom iläggande af upphettade tegelstenar, stryklod e. d.
Källa: Internet Archive ·