Sida 87
Lavemang
87
uppdragen, sticker man små hål på densamma med en nål, så att vätskan utrinner och blåsan lägger sig. Derefter anlägges ett förband, bestående af ett stycke fint linne, doppadt i matolja, närmast huden, och ofvan på detta ett lager mjuk, lucker vadd samt slutligen en binda för att fasthålla förbandet, som ömsas morgon och afton. Under detta förband läkes flugan på några få dagar.
På detta sätt går man nu mera i de flesta fall tillväga. Förr höll man ofta flugan »öppen» under kortare eller längre tid medelst ett förband af någon retande salva — spansk-flugsalva och basiliksalva e. d. Härigenom underhölls en långvarig varbildning, som vållade mycken smärta och kraft-uttömning, hvarföre detta förfaringssätt med rätta är utdömdt, lika så väl som de på samma sätt verkande hankarna och fontanellerna. Nu mera låter man heldre flugan läkas och lägger sedan en ny i närheten af den läkta — s. k. flygande vesikatorier.
Det skarpa giftet, som finnes i spansk fluga, kan inkomma i blodet och förorsakar då ofta täta trängningar till urinkastning jemte inflammation i de till urinafsöndringen hörande organen. Till förekommande häraf brukar man beströ plåstret, innan det pålägges, med pulveriserad kamfer.
I fråga om barn bör spansk fluga användas med försigtighet; bäst torde vara att ej låta plåstret ligga längre än tills huden blifvit röd och sedan pålägga en varm gröt.
Lavemang.
Under förutsättning att en sakkunnig person alltid är att tillgå for sättande af lavemanget — hvilket om möjligt städse bör vara händelsen enär genom okunnighet stor skada kan anstiftas — meddela vi här blott några föreskrifter till beredande af de vid sjukskötsel vanligen förekommande lavemang.
Med lavemang eller klystir förstås en vätska afsedd att införas i nedre delen af tarmkanalen. Denna injektion sker i olika syften, hvadan klystiret äfven kallas afförande, stoppande o. s. v. Klystiret anbringas vanligen
Källa: Internet Archive ·