Tillbaka Read Runeberg

Ledning vid sjukvård i hemmet med särskild hänsyn till de smittosamma sjukdomarne och deras förekommande

Originalsida 28
Originalsida 28
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 28

Infektions-sjukdomarne

28

omgifver oss och som kan inverka på vår helsa: luft, vatten, jord, bostäder, föda, kläder o. s. v. och förutsätter alltså särdeles mångsidiga kunskaper i ämnen, dem man förr åtminstone ansåg främmande för en läkares kunskapskrets.

Vi skola i det följande anföra inkubationstiden för de vigtigaste bland dessa sjukdomar, så vidt det hittills lyckats forskningen att bestämma den.

Alla infektions-sjukdomar hafva, som ofvan nämdes, det gemensamt att de uppstå genom ett utifrån infördt smittämne. Detta har, som man allmänt antager, mer eller mindre omedelbart sitt ursprung från en annan, sjuk kropp. Med afseende härpå skiljer man infektions-sjukdomarne i de egentligen smittosamma eller kontagiösa och de miasmatiskt-kontagiösa.

I de kontagiösa sjukdomarne finnes smittämnet färdigbildadt i den sjukes andedrägt och afsöndringar så att blott det allra kortaste, tillfälliga sammanträffande med honom är tillräckligt för att åstadkomma smitta. Till denna klass höra våra vanliga utslagsfebrar: koppor, vattkoppor, mässling, skarlakansfebrar, fläckfeber; äfven barnsängsfeber och kikhosta.

I de miasmatiskt-kontagiösa sjukdomarne kan visserligen smitta direkt öfverföras från en person till en annan, men i allmänhet är ej detta händelsen. Smittämnet är vanligen ej, såsom i den föregående gruppen, genast då det lemnar kroppen, i stånd att hos en annan person framkalla samma sjukdom; det måste först, antager man, utom kroppen, genomgå ett visst utvecklings-skede. Under dessa sjukdomar — till hvilka man räknar nervfeber, kolera och rödsot — utföres det i den sjukes kropp mångfaldigt förökade smittämnet ur densamma hufvudsakligen genom exkrementerna. Gynnade af dessas och andra från djurriket härstammande ämnens sönderdelning utvecklas smittämnet till sin farliga beskaffenhet, blandar sig med den atmosferiska luften, med den luft som finnes i den omgifvaude mer eller mindre porösa marken (»grundluften») och med vattnet, samt inkommer, buret af dessa medier, i menniskokroppen.

Det är på grund af dessa, för smittämnets utveckling

Källa: Internet Archive ·