Sida 56
Difteri
rummet med allt hvad den fiunes jemte den sjukes kläder bör så fort ske kan undergå den noggrannaste desinfektion.
Difteriens smittämne är, efter livad erfarenheten lärt, ovanligt seglifvadt; giftet kan, likt ett frö som i obegränsad tid bibehåller sin grobarhet, lefva liksom ett doldt lif och efter lång tid, då gynsamma vilkor för smittans utveckling inställa sig, lefva upp på nytt.
#
De miasmatiskt-kontagiösa sjukdomarne.
Ty foid feber ( Nerv feber )
är likasom öfriga hit hörande sjukdomar förorsakad af ett specifikt smittämne som på ett eller annat sätt inkommit i kroppen.
Under den långvariga sjukdom, som nervfebersmittämnet hos en derför mottaglig individ framkallar, förökas smittämnet i otroligt hög grad och lemnar åter kroppen hufvudsakligen om ej uteslutande med uttömningarna från den sjukes tarmkanal. Förmågan att öfverföra smitta till andra innehar i allmänhet giftet dock ej genast då det lemnar korppen; dess utveckling till aktivt smittämne synes fordra en viss tid, tyckes gynnas af vissa vilkor, fördröjas eller förhindras af andra. Till de först nämda höra värme, afstängning från frisk luft, hopning på ett ställe m. m.
Om nervfeberuttömningar blandas med exkrementer och arman orenlighet, kan smittämnet i dessa uttömningar antagligen föröka sig särdeles hastigt. På detta sätt framalstradt i ytterligt stor mängd kommer nervfebergiftet lätt att blandas med lufteu, den omgifvande marken och vattnet. Ett stridt regn kan t. ex. spola exkrementer, blandade med smittämne, ned i en närbelägen brunn eller källa.
Smittämnet anses oftast inkomma i kroppen med dricksvattnet, antingen enbart förtärdt eller blandadt med andra drycker eller med födoämnen. Genom mjölk, utspädd med orenadt vatten, hafva nervfeberfarsoter ej sällan uppstått.
Källa: Internet Archive ·