Sida 60
Difteri
60
gåug om dagen rengöras tänder ocli tandkött med tillhjelp af tandborste. Äro mun och tänder på ofvan beskrifna sätt belagda med slem, företages rengöring af dem oftare, hvar eller hvarannan timme, med en liten lapp mjukt, fint linne, lindad om pekfingerspetsen och doppad i sodavatten, aseptin eller kameleon-lösning. Är slemhinnan å tungryggen intorkad till en brun bark, bestrykes den som oftast med en pensel, doppad i glycerin, vaselin e. d.
Den sjuke bör från början vänjas vid begagnande af stickbäcken, emedan under ett senare skede af sjukdomen dess användning kan blifva alldeles nödvändig, men förenad med stora svårigheter, om han ej från början vant sig dervid. En lösning af något desinfektionsmedel (se sid. 80) slås i bäckenet både före och efter det uttömningen skett och kärlet utbäres genast ur rummet. Beträffande sättet, på hvilket vidare bör förfaras med uttömningarna, se sid. 79.
Den vigtigaste delen af nervfeberns behandling är dieten. Då det hufvudsakligaste objektiva tecken af sjukdomen är tarmsår, af hvilkas läkning tillfrisknandet är beroende, så böra endast sådana födoämnen användas, hvilka på tarmsåren inverka så litet retande som möjligt. För att motverka den afmagring och kraftnedsättning, som sjukdomen medför, böra födoämnena innehålla så mycket som möjligt af de för kroppens bestånd nödvändiga ämnena. De näringsämnen, som uppfylla dessa vil kor, äro ägg och mjölk. Mjölk utgör den typiska dieten i nervfeber, antingen ensam eller i förening med ägg, såsom äggmjölk. Deraf gifves mindre portioner hvar tredje, längre fram hvar annan timme eller, vid stor kraftnedsättning, ännu oftare. Mjölken bör vara uppkokt och, af skäl, för hvilka redan (sid. 14) är redogjordt, blandad med helt litet sodaeller bilinervatten, eller, vid diarrhé, med kalkvatten. Man bör väl besinna att mjölk för den sjuke är mat, h vårföre hans törst ej bör släckas genom mjölk — då man lätt kan råka att ge mer än han kan smälta — utan genom friskt vatten, ensamt eller blandadt med ättika, citronsaft e. d. Af denna dryck bör man gifva honom litet i sänder, men ofta, äfven om han ej begär att dricka, såsom
Källa: Internet Archive ·
