Sida 79
Desinfektion
79
smuts och organiska ämnen; det öfverstående klara vattnet afhälles sedan försigtigt. Vattnet blir betydligt förbättradt; förfaringssättet är billigt, äfven då det är fråga om större mängd vatten, lätt att verkställa och kan alltså tillämpas öfverallt der man har dåligt vatten. En ringa jernhalt, som möjligen qvarblifver, skadar ej vattnet, snarare tvärt om.
Afträden, exkrementer, ruttnande organiska ämnen m. m.
Afträdes-orenlighet desinficieras med jernvitriol eller karbolkalk. Af den sistnämda tillsättes så mycket att karbol-lukt tydligt känner. Under smittosamma sjukdomar desinficieras exkrementer genast efter deras uttömning med karbol syrelösning, hvarefter de utbäras ur sjukrummet. På landet bör man på lämpligt ställe gräfva en grop, i hvilken de desinficierade exkrementerna hällas och öfvertäckas med karbolkalk och jord. I städer böra exkrementer innehållande smittämne ej blandas med andra utan slås i ett särskildt, väl öfvertäckt, tätt kärl, som minst en gång om dagen tömmes.
Klosetter, nattstolar o. d. desinficieras med karbollösning, karbol-kalk eller karbolpulver; nattkärl och stickbäcken med stark karbolsyre-lösning. Af sådan lösning bör alltid något qvarlemnas i kärlen sedan de blifvit rengjorda och desinficierade. Spottkoppar desinficieras — under lungsot, lunginflammation, kikhosta m. m. — med karbol- eller kameleon-lösning.
Gödselhögar desinficieras med karbolkalk, karbolpulver, jernvitriol-lösuing eller karbolvatten.
Ruttnande djurlik, affall från slagt o. d. nedgräfvas djupt och täckas med osläckt kalk, klorkalk och jord. Platser orenade af urin behandlas med karbolvatten eller klorzinklösning, hvilken senare äfven begagnas för att desinficiera pölar med stillastående vatten, gödselvatten m. m.
Rännstenar, trummor och afloppskaualer spolas med karbolvatten eller jernvitriollösning eller rökes med svafvel i dem.
Källa: Internet Archive ·