Sida 63
SJUNDE KAPITLET.
MINNET AF KRÅKNÄSTET.
Ungefär 5 år hade förflutit sedan den dag då ur askan af hämdebålet vid Nya vägen den der silfverfenix med en vigt af 2000 lod uppflög till allas förvåning, någras glädje och en endas sorg.
Det var en eftermiddag i Juli månad. Framför det bekanta konditoriet vid Carl XIII:s torg satt en ung man med punchglaset i handen, cigarren i munnen och bekymret på pannan. Vi igenkänna i honom herr Konrad Rollin, nu mera v. häradshöfding, uppehållande sig sedan 8 dagar i Stockholm, efter att i 3:ne år hafva kringflackat landsbygden, der han haft många domareförordnanden. Han hade kommit till Stockholm, i hopp att genom någon adjunktion i Kongl. Svea Hofrätt stärka sina meriter. Detta hopp hade slagit felt, ithy att en yngre tjensteman, men honom i börd och anor öfverlägsen — hvartill, som man vet, icke behöfdes mycket — hade tagit lofven af honom. Rättvisans högqvarter är ej alltid rättvisans hem. Det var derföre han icke såg så glad ut som man borde kunna vänta af en menniska, hvilken dricker punch och röker cigarr.
