Sida 466
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
4(56 1844—1 84.1.
Tro ni att så lätt det är Att ett månsken krossa?
LYKTGUBBARNE (dansande). Vi ä' lyktgubbar och dansa i ring, Och hela verlden vi lysa omkring! Vi ä' lyktgubbar — pling, plingeli, pling — Som dig skola krossa.
polismånskenet.
Hvem fann er, lyktgubbar, opp? Hvem har lärt er blossa? Fåfängt är likväl ert hopp Att ett månsken krossa.
lyktgdbbarne (dansande kring Polismånskenet). Vi ä' lyktgubbar och dansa i ring, Och hela verlden vi lysa omkring! Vi ä' lyktgubbar — pling, plingeli, pling — Som dig skola krossa.
(De taga Polismånskenet i lufven och draga honom med sig in i sidorummet. Det blir ljust igen.)
Tionde scenen.
lika arfsrätten. Jag är Lika Arfsrätten, jag. Så får då ändtligen jag, mensklighetens skönaste hälft, äfven i penningväg gälla för hälften. Ack, Blända, du oförgätliga småländska brukspatronessa, vi ha varit lyckligare än du, ty dina systrar ha inte behöft slå ihjäl så många vackra officerare och soldater, som du måste göra, stackars flicka.
Aria. Sång N:o 6. lika arfsrätten.
Mel. »Då jag drog bort från våra bygder», ur Robert.
Hell dig, du minnesvärda Bländal Tag mot vår varma tacksamhet!
Källa: Project Runeberg ·
