Read Runeberg

Romaner 3. Vålnaden

Originalsida 58
Originalsida 58
Originalsida 58
Originalsida 59
58–59

Sida 58

5. Vålnaden

58

VÅLNADEN.

»Men jag undrar just, om man inte genast qväfves?.. . Jag skulle nästan tro det... och dä kan väl inte plägan vara sä längvarig.»

»Tror min herre då att q väfningen är en sä lätt sak?... Jag föll en gång i sjön vid Slagtarhuset... jag hade kommit öfver ett större parti smålandsoxar och stod just för att göra mina noteringar vis-à-vis dem, då jag i trängseln tog några steg för mycket tillbaka och damp pladask i vattnet. .. Tusen gånger har jag väl predikat om att få ett staket der; men ståt det till att få det?... Nej, inte har det blifvit något ännu... stadens styrelse är sig lik.»

»Bror! Tala inte om stadens styrelse 1... Det står pä min gata ett plank, som alldeles skymmer för hela den nedre våningen, som jag bebor, och gör för öfrigt alls ingen nytta... tvärtom är det på det högsta farligt för elden, för det är af trä och är gammalt och eldfängdt... Nu rår staden om planket, ser herrarne, och jag gick in till drätselkommissionen, för att få bort det, men jag kan ge mig fan på att det står qvar både i min och mina barns tid!»

»Jo jo men, ditåt lutar det. .. men hvarför klämmer man inte till dem i tidningarna?. . . Men låt mig se . .. Hvar var det jag var nu igen?»

»Bror var i sjön.»

»Ja, det var sannt, det... jag var i sjön ... vattnet strömmade in på samma gång genom mun, näsa och öron, och när jag öppnade munnen för att ropa på hjelp, så trodde jag att jag skulle sprängas helt och hållet.»

»Bror kan inte simma?»

»Hvem har haft tid att lära sig simma! Hvem kan väl ana att man ska falla i sjön!»

»Nå, bror kom väl opp igen?»

»Visst kom jag oppl... En af drängarne nappade mig i kalufven och drog upp mig... den satans krabaten höll på att slita allt håret från skalln på mig... också gaf jag honom en sinkadus när jag kom upp, så han stod på hufvudet... Jag glömmer det aldrig så länge jag lefver. .. det var det obehagligaste jag känt... qväfvas är minsann inte att förakta... jag råder ingen af herrarne att försöka detl»

»Herr ålderman, det är ju godt pris på smålandsoxarne nu för tiden?... Hundra riksdaler bara... det är ju ett röfvarpris bröder emellan.»

Källa: Project Runeberg ·