Sida 21
19 III. Kärlekens försmår. har jag twä eller tre Punkter att tillägga rörande orsaken, hwar- sör aposteln utpekar kärleken säsom det högsta goda. Orsaken är ganska märkwärdig. I ett enda uttryck är det: kärleken förblifwer. "Kärleken", säger han, "upphör aldrig". Derpä gär han äter igenom sin underbara lista pä de ting, som anses stora, uppräknande dem, det ena efter det andra. Han uppräknar de ting, som af människor anses oförgängliga, och wisar, att de alla äro flyktiga, timliga och förgängliga. "Profetiorna, de skola förswinna". En moders högsta önskan för sin son war pä den tiden, att han skulleblifwa Profet. Under ärhun- draden hade Gud icke talat genom nägon profet, och en profet hade pä den tiden större anseende än en konung. Människorna bidade med spänd tväntan pä ett nytt Guds sändebud och lystnade, dä ett sädant kom, till hans ord säsom till Guds röst. Men, säger aposteln, "äfwen profetiorna skola förswinna". Bibeln är full afprofetior. Alla hafwa de i sin ord- ning "förswunnit"; d. w. s. dä de gätt i fullbordan, har deras uppgift warit slut. De hafwa derefter intet mer att uträtta än att tjena till styrka för tron. Derpä talar aposteln om tungomäl. Tungomälstalande war äfwen en högt eftersträfwad gäfwa. Men "talandet med tungor skall taga slut". Säsom wi alla weta, hafwa ärtusenden förflutit, sedan olika tungomäl blefwv kända i werlden. De hafwa upphört, man mä fatta ordet "tungo- mäl" i hwilken betydelse som helst. Tag ordet för exempel som spräk i allmänhet — en betydelse hwilken dock alls icke föreswäfwade Paulus. Äfwen i denna mening flär apostelns utsago in. Tänk pä det spräk, hwarpä detta kapitel är skrifwet, grekiskan. Det har upphört. Latinet — det andra stora forntidens spräk — har likaledes för länge sedan upp- hört. Det gamla hinduspräket häller pä att upphöra. De urgamla keltiska munarterna hälla pä att utdö inför wära ögon. Den för när- warande näst bibeln mest populära boken pä engelska språket är ett af Dickens arbeten, hans "Pickwick Papers". Hon är till större delen skrif- wen pä det spräk, som nu herskar i Londons allmänna lif, och dock för- säkra skarpsynta kännare, att hon inom femtio är skall wara obegriplig för den stora mängden af engelska läsare.
