Sida 92
Förord ...
flytande kinesiska spis kvarter, små båtar, där kinesen för några ören säljer en tarflig måltid, bestående af höns med skarpa kryddor, kokta grönsaker, små bitar fläsk eller torkad fisk och kakor. Så ligga där äfven enskildas vackra båtar, byggda som gondoler, i hvilka högre ämbetsmän eller affärsmän njuta af luften på floden. Ty om än flodstränderna äro kantade med grönt och tempelträdgårdarna ständigt äro fulla af utsökta, evigt gröna träd, ja, till och med de trånga gatorna ofta äro bevuxna med grupper af kokospalmer, bananer och andra tropiska växter och mellanrummen mellan husen äro fyllda med rik vegetation, så finnas där dock ej några offentliga parker eller anläggningar, och staden har i floden sina »lungor».
På en af mina promenader kom jag till de kungliga elefantstallen. Hvart djur hade en särskild byggning för sig. Alla elefanter buro tunga kedjor om sina fötter och kunde således blott röra sig några tum; likväl blefvo vi varnade för att gå dem för nära, då det understundom hände, att de visade sig vilda mot främmande, om de än varit öfver femtio år i fångenskap. Jag frågade naturligtvis genast efter de världsberömda hvita elefanterna, och min följeslagare pekade på två, som voro ljusare till färgen än de andra och hade några få hvita fläckar på öronen. Skillnaden var knappast märkbar; men det berättades mig, att underrättelse just nu ingått, att en riktigt hvit elefant skulle vara fångad uppe i landet och inom kort väntades till Bangkok.
Den 21 juni var den dag, som var utsatt för den hvita elefantens högtidliga mottagande i Bangkok, och stora förberedelser voro träffade med anledning af festen. Konungen, som äfven bär titeln »härskaren öfver den hvita elefanten», hade några dagar förut rest för att möta det heliga djuret. Från tidigt på morgonen var hela Bangkok på benen. Sedan vi en liten stund från slottsplatsen betraktat folkmassan, spatserade vi ned till floden för att se elefanten landstiga. Då vi närmade oss flodstranden, mötte vi en hop infödde, alla hvitklädda och med stora hattar i form af sockertoppar med ett bredt guldband omkring. Detta var braminerna, som genom att hafva uppfyllt alla Buddas bud uppnått den högsta grad af helighet. Nu spelade musiken
Källa: Project Runeberg ·
