Sida 162
Förord ...
varit, sväfvar man dock i fullkomlig okunnighet om, och ej heller vet man med säkerhet, hvarifrån maorerna kommo. Mycket talar för, och detta tro de också själfva, att de härstamma från Havaji-öarna och andra närliggande ögrupper. De äro ett storväxt^ och kraftigt folk, med ganska regelbundna anletsdrag samt af en ljusbrun hudfärg, och man kan tryggt påstå, att få färgade folkslag besitta en så hög grad af intelligens som dessa. Vid européernas ankomst sysslade de redan med landtbruk, om också i liten skala.
Massacre Bay (Blodbadets vik). Efter honom kom en fransk kapten dit, som tillika med sexton af sina män blef kokt och uppäten, och så fortforo de denna tid att plundra det ena fartyget efter det andra.
Kapten Cook förstod sig dock på att behandla vildar bättre än någon annan. Han kom snart nog på god fot med dem, införde svin och andra husdjur, och nu började kannibalismen småningom att försvinna; man hade fått annan smaklig köttföda! Grymheter och mord fortforo dock
Maoii-höfdiug på Nya Zeeland.
Ett slags rot, som kallas taro, odlas i myckenhet och utgör ännu i dag en viktig del af maorernas från växtvärlden hämtade födoämnen. Med köttfödan var det vid européernas ankomst klenare be-ställdt. De inhemska djuren voro få, och det var kanske detta, som hade gjort infödingarne till människoätare. När Tasman, som upptäckte Nya Zeeland, landade, blef större delen af hans besättning dödad och uppäten, och med anledning däraf kallas ännu i dag den vik, där han steg i land,
Källa: Project Runeberg ·
