Tillbaka Read Runeberg

Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 2. Asien och Australien

Originalsida 27
Originalsida 27
Originalsida 26
Originalsida 27
26–27

Sida 27

Förord ...

hafva samma form som lappkåtan. Samoj edtältet är vanligen täckt med renhudar, ostjaktältet med näfver. I tältens grannskap finnas alltid en massa hundar, hvilka om vintern användas till allehanda körslor, om sommaren till uppbogsering af båtar mot strömmen. För en dylik färd spännes ett tillräckligt antal hundar vid en lång lina, hvars ena ända är fäst vid båtens förstäf. Hundarna springa sedan fram på deri jämna stranden, hvarest de upptrampa verkliga gångstigar. Den föga djupgående båten hålles flytande på tillräckligt afstånd från land dels medelst rodret och dels medelst stakande från fören. Smärre båtar äro ofta urhålkade ur en enda trädstam och kunna, tack vare den storlek, en del barrträd nå i dessa trakter, det oaktadt göras ganska rymliga och af rätt vacker form. Hundarna hafva stort tycke med de äfvenledes som dragdjur använda eskimåhundarna på Grönland.

Numera lära de flesta infödingar, som kommit i när mare beröring med ryssarna, bekänna sig till den kristna religionen. Många hedniska vanor vidlåda dem dock ännu.

Ar 1875 funnos endast två ångbåtar på Jenisej. Dessa voro hvarken passagerare- eller lastbåtar, utan snarare flyttbara, med ånga framdrifna handelsbodar. Efter ångbåten eller den flytande handelsboden följde på släp en eller två lodjor, som tjänade till magasin, där mjöl och salt m. fl. tyngre varor voro upplagda, där den inköpta fisken insaltades och sköttes, bröd bakades för den talrika besättningen m. m. Och då ingen enda strandbrygga fanns på hela vägen mellan Jeniseisk och hafvet, så förde såväl ångbåt som lodjor, för att kunna hvar som helst inlasta och aflämna varor, en hel mängd båtar och pråmar på släp.

Sibirien, särskildt Jenisej’s och Lena’s flodområden, har rika stenkolslager, som troligen utbreda sig under betydliga delar a;f den sibiriska slätten, men ännu ej bearbetats och föga beaktas. Flodångbåtarna eldades därför ej med kol, utan med ved.

De två hufvudarmar, i hvilka Jenisej är delad söder om Jenisej sk, äro alltför strida, för att dessa ångbåtar skulle kunna gå uppför dem, hvaremot man utan svårighet färdas utför dessa floder ända bort från Selenga och Baikal-sjön å ena sidan och den sädesrika Minusinsk-trakten å den andra.

Källa: Project Runeberg ·