Sida 60
Förord ...
äro nyfikna, men likväl försiktiga och snabba i sina rörelser. Deras farligaste fiender äro räfven, vargen, örnen och framför allt vråken. Den mongoliska antilopen lefver i östra Gobi och i trakterna kring Kuku-nor. I stora hjordar irra de omkring på stäpperna och uppsöka de frodigaste betesmarkerna, men äro ständigt på sin vakt mot sina förföljare, människan och vargen. Härvid komma deras fina och skarpa sinnen, lukten, synen och hörseln, och deras utomordentliga snabbhet dem väl till pass. På jämna stäppen kan ingen jägare nalkas dem, ty så snart de ana oråd, ila de bort med vindens hastighet, men i kuperad terräng kan jägaren möjligen närma sig dem på 200 stegs af stånd.
Emellertid hade vi lemnat Gobis vattenfattiga trakt bakom oss och inträdde nu i en ny, frodig stäppregion. Ändtligen varseblifver man vid horisonten kammen af en bergskedja. Det är den mongoliska platåns gränsberg, som stiga ned mot de nordkinesiska slätterna. Denna kedja uppbär en del af den ryktbara kinesiska muren, som slingrar sig i de mest oregelbundna krökar på bergskedjornas kammar. Vid Kalgan är den sex och en half meter hög, åtta och en half meter bred vid basen och försedd med dubbelt så höga vakttorn af tegelsten, under det att själfva muren är gjord af väldiga gråstensblock. På de sista 25 verst, som skilde oss från Kalgan, sänkte vi oss 800 m, ty på platån hade vi befunnit oss på 1650 m höjd, men i Kalgan voro vi blott 853 m öfver hafvet. Här möttes vi af ljumma vindar och en fullkomlig vårtemperatur, oaktadt vi voro i december, under det att Gobi hade bjudit på starka nordvästvindar med snö och en temperatur af ända till — 37° C.
Kalgan är en stad om 70 tusen invånare, nästan alla kineser. Det är en viktig ort, icke blott därför att det så att säga utgör en af den stora murens portar, utan särskildt på grund af tehandeln. Sedan tillåtelse gifvits att äfven sjövägen exportera te, har visserligen denna handel aftagit, men en köpman försäkrade mig, att årligen 200 tusen kistor om 48 kilogram vikt fördes från Kalgan till Kjachta.
Vägen mellan Kalgan och Peking är 224 km lång och tillryggalägges vanligen på fyra dagar. Man brukar oftast färdas i en slags stol, som bäres af mulåsnor, men vi föredrogo att hyra hästar. Då vi lämnat Kalgan, kommo vi
Källa: Project Runeberg ·
