Sida 57
tyger — med ett ord en riktig fruntimmersverkstad. Längre bort fräser oljan i ett kök, där en brun figur i lätt dräkt bakar stora pastejer; i närheten är en bod, där negrer fläta korgar, deras tänder och hvitögon skina långt inifrån det mörka rummet, och med de svarta händerna vända de och sno det hvita videt, tills det formar sig till nätta arbeten. Från rakstugan synas mörka hufvuden omkring det blanka mässingsfatet med skummigt tvållödder, och bredvid i kaffehuset ligger en samling araber, framstupa utsträckta på bänkar, under det de lyssna till någon förtäljare längst inne i rummet. Ett stycke därifrån sitter i stor turban och glasögon en skoflickare i sin lilla verkstad; vid hvart stygn rycker han och drar åt den grofva tråden med en kraft, som voro tofflorna ämnade åt Ahasverus, den vandrande juden. Och så med ständigt nya föremål för ögat hafva vi hunnit upp genom den trånga, trassliga arabstaden och stå 1111 vid kullens spets. Vi komma ut bland gröna träd och befästningar, och öfver den förvirrade massan af hvita murar och platta tak ilar blicken långt utåt hafvets mörkblå rymd, här och där skiftad i ljusare toner, blekfärgade strimmor och vägar samt segel och ångbåtsrök i fjärran.
Här uppe ligger det gamla moriska fästet Kasbah, krönande den hvita staden med sin gråa murkrona. Där fordom halfmånans fana svajade, utbreder sig nu trikoloren, och zuaven postar, där en gång janitscharer spejade vid kanonerna.
Men vi fortsätta våra vandringar. Det har nu blifvit så varmt i solen, att vi längta efter skugga och finna den ej långt härifrån, sval och ljufligt uppfriskande, bland de gröna terrasserna i »Jardin Marengo». Denna starka, saftiga växtlighet, hur den talar om luftstreck, dem aldrig vintern nalkas med sin frostiga andedräkt! Solen skiner på de fuktiga, blankt mörkgröna bladen, berberis-busken är stänkt som med purpurdroppar, öfver alla murar utgjuter den praktfulla klängväxten Bougainvillia spectabilis kaskader af vinröda blommor, och i midten af denna lustgård blandar springbrunnen sitt bubblande sorl med de mångstämmiga fågelkörerna.
Mellan de gröna träden synes kupolen till Abd-er-Rahman s moské. Solen lutar till sin nedgång, det är
Källa: Project Runeberg ·
