Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

24 FÖRFALSKNINGAR AF NÄRINGS- OCH NJUTNINGSMEDEL.

ningsmedlen kunna i stort sett indelas uti sådana som innehålla antingen alkaloider eller flyktiga oljor och sådana som innehålla alkohol. Med begreppet alkaloider förstås en klass i växtriket förekommande, basiska, kväfvehaltiga ämnen, som äro fysiologiskt värksamma beståndsdelar i bl. a. de så viktiga njutningsmedlen kaffe, te, kakao och tobak. I en del kryddartade ämnen spela emellertid eteriska oljor och essenser den väsentliga rollen.

Vända vi oss då först till de alkaloidhaltiga njutningsmedlen, så är af dessa kaffo att anse såsom det viktigaste. Af kaffe införas nämligen till vårt land inemot 20 millioner kilogram, mot något öfver 150,000 kilogram te, 400,000 kilogram kakao och 31/2 millioner kilogram tobak.

Kaffets förfalskningar äro ytterst talrika, och ej ens i form af hela »bönor» (som egentligen utgöras af fröna af kaffebusken) går det fritt därifrån. Sålunda hafva af lera, deg etc. förfärdigats konstgjorda bönor, hvilka inblandades i de andra; och för någon tid sedan existerade i Tyskland tvänne fabriker, som endast hade till uppgift att leverera specialmaskiner för förfärdigande af konstgjorda »kaffebönor». Dessa fabriker hafva emellertid förbjudits att fortsätta sin värksamhet, och några dylika bönor hafva icke anträffats vid analyser af kaffe från den allmänna marknaden i vårt land. Ej sällan förekommer däremot utgifvandet af lågvärdiga kaffesorter för prima vara. Genom att ansvälla kaffebönor i vattenånga och stundom svagt bleka dem med svafvelsyrlighet kunna erhållas bönor af annat utseende, t. ex. af dåligt brasilkaffe en preanger (godt javakaffe) mycket liknande vara. Genom en dylik operation, som endast kostar några få öre pr kilogram, kan kaffet erhålla ett (naturligtvis) skenbart ökat värde af lika många tiotal öre och mera. Stundom kallas dylikt kaffe »appreterat», men går i regeln under orätt namn. För att söka utröna, huruvida ett kaffe är »appreterat» eller ej, kan man profväga en viss volym, enär det visat sig att »appreterat» kaffe i allmänhet är lättare än äkta. Viktskillnaderna vid olika kaffesorter är dock rätt stor; 1 liter väger vanligen 5 à 61/2 kilogram och »appreterat» mindre. Färgning förekommer icke så sällan, och i utlandet finnas fabriker, som leverera alla slags färgnyanser till detta ändamål. Mera allmänt använda färgämnen äro: berlinerblått, kromgult, ockrafärger, indigo, grafit och tjärfärger.