Förfalskningar af närings- och njutningsmedel

4 FÖRFALSKNINGAR AF NÄRINGS- OCH NJUTNINGSMEDEL.

framstående vetenskapsman på detta område (v. Pettenkofer), att »njutningsmedlen äro sanna människovänner, som förhjälpa vår organism öfver många svårigheter. De kunna liknas vid smörjmedel för kraftmaskiner, i det att de visserligen icke ersätta ångan och göra densamma umbärlig, men bidraga till en lättare och mera regelbunden värksamhet samt i väsentlig mån förekomma maskinens nötning. För att åstakomma detta senare är dock valet af njutningsmedel af största betydelse; de få icke angripa maskindelarna, utan måste, som man säger, vara oskadliga.» Då sålunda vårt välbefinnande, vår hälsa? och vårt lif äro beroende bl. a. af, att våra närings- och njutningsmedel äro oförfalskade och af god beskaffenhet, så är ju frågan härom ägnad att vara föremål för vår största uppmärksamhet och vårt lifligaste inträsse. I de stora kulturländerna har man genom en omfattande speciallagstiftning sökt i möjligaste mån trygga allmänheten mot lifsmedelsförfalskningar.*) I vårt land finnes utöfver den allmänna strafflagens bestämmelser ingen speciel lifsmedelslagstiftning, frånsett enstaka undantag, såsom förordningen angående margarin (af 11 okt. 1889 och senast 1 juli 1898). Lifsmedelsundersökningar utföras dock äfven hos oss i ganska stort omfång af hälsovårdsmyndigheter och kemiska laboratorier, och hafva dylika bl. a. utgjort en icke obetydlig procent af de hundratusen analyser, som utförts å Kemiskt tekniska byrån i Stockholm sedan dennas etablerande för något öfver 25 år sedan. Det är på grund af dels de resultat, som vunnits under dessa undersökningar, dels föreliggande erfarenhet i öfrigt från in- och utlandet, som efterföljande framställning om förfalskningar af närings- och njutningsmedel samt sätten för deras på-

visande skall gifvas.

* *) Sålunda har Tyskland sedan år 1879 en detaljerad lag angående handel med närings- och njutningsmedel samt särskilda förordningar angående matfärger, margarin, vin m. m. England har en allmän lifsmedelslag af år 1875 samt specialförordningar för te, kaffe, bröd, kött m. m. jämte talrika hithörande bestämmelser i tullagstiftningen. Utom bestämmelserna i sin Code pénale har Frankrike tre speciallagar af åren 1851, 1855 och 1857 med tillägg och vidare förordningar af. senare datum. Belgien har en lifsmedelslag af 1890, Schweiz af 1876 och Danmark af 1894.