Read Runeberg

Om avledningsändelser hos svenska adjektiv

Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 35
34–35

Sida 34

Avledningsändelser hos adjektiv

34

FREDR. TAMM

a) Helt ock hållet nybildade adj., såsom korl-kjolig; röd-, stor-labbig; blå-, lång-, svart-rockig; bred-, mjuk-tassig; ful-, stor-trutig; fyr-ekigt hjul (Aftonbl. 16 aug. 1898); det 8-bokstaf-viga latinska månadsnamnet augustus (Tegnér: Språkets makt s. 125); liklottig delägare (i tidn.); dubbelstolpig telefo?ilinie (i tidn.).

b) Sammansatta former till adj., som finnas förut, men i skild betydelse, såsom: blå-blodig = som har »blått blod»; plati-o. trubb-nosig, vulgära uttryck för platt-, trubb-näsig (jfr det enkla nosig, brukat i överförd bet.); bi-, huvud-, stark-, svag-tonig om accent (jfr i annan mening en-, full-tonig).

B. Med huvudbet. »liknande», väsentl. liktydigt med -aktig. i adj. som bildas:

1) Till personliga subst., t. ex. brackig, busig, gubbig (i fråga om utseende el. sätt), kanaljig, knoddig, krukig, lurifaxig, lurkig, murvlig, nuckig (till sitt sätt), spjuvig. Hit hör också knivig »fyndig, knepig» till kniv i överförd bet. om person.

2) Till namn på sådana djur, som människor hålla tama eller annars ofta hava i sin närhet.

Adjektiven hava avseende på djurens karaktäristiska sätt, men användas om människor, t. ex. apig, byrackig, fårig, grisig (om barn som söla ner sig), gåsig, lusig = långsam, oxig, valpig.

3) Till sakliga subst, t. ex. rucklig (om byggnad), slag-dängig (om melodi).

C. Med aktiv particip-betydelse i deverbativa adj. Sådana adj. äro ibland endast vulgära synonymer till pre-

sens-particip på -nde, men oftast låta de verbalbegreppet framträda ss. mera konstant egenskap; därföre äro adj. på -ig icke sällan adjektiviska motsvarigheter till deverbativa subst. på -are* 1) Till verb som beteckna mer el. mindre strävt, obehagligt, störande ljud eller obehagligt, störande sätt, oordentligt uppförande el. dyl., t. ex. brummig, bullrig, jlängig, fräsig (om, sidenklädning), gnisslig^ gåpåig (jfr subst. gåpåare), hväsigr klampig (om sätt att gå), knaprig (om stekt mat), knastrig, krypig, lipig, morrig (om hund), nej sig, pratig (o. stor-pratig, jfr slorpratare), rasslig, rumlig (jfr rumlarè), skojig (om affär

Källa: Project Runeberg ·