Sida 48
Avledningsändelser hos adjektiv
48
FREDR. TAMM
Brydsam: jämte bryderi (ä. It. briiderte) till ä. nsv. bry da v., äldre form för bry (It. bruden, yngre briien).
Sällsam: jfr sällan, säll-spord, -synl (om -sam i detta ord se ovan).
Nybildning med -sam förekommer sparsamt, knappast annat än efter särskilda mönsterord med närliggande betydelse, t. ex.: skrodersam o. skrävelsam (jfr skrytsam), slitsam = som sliter kläder (jfr aktsam i motsatt bet.), stoj sam (jfr bråk- o. btillersam), trugsam (jfr inställsam ?); våndesam känsla (se Beckman: Språkpsykol. o. modersmålsunderv. sid. 136; jfr pin- o. plågsam).
se i oböjliga o. sen i böjliga adj.
1. Etym. o. hist. Formen -sen är en yngre variant, framkallad av behovet av böjlig form, uppkommen (som det tyckes, först i äldre nsv. tid) efter mönstret av participial-adj. på -en. Annars motsvarar ändeisen fsv. -se, -si, isl. -si (-se), ock är troligen av flerfaldigt ursprung.
A. Några fornnord. adj. med denna ändelse äro troligen (se Noreen i Indog. Forsch. IV s. 324 f.) gamla aktiva perfektparticip med samma suffix som ingår i got. bèrusjos »föräldrar», perfekt-partic. till got. bairan i bet. »föda». Hit höra bl. a. isl. heitsi »som har lovat» (efter hvilket senare bildats iátsi i s. bet. till vb. iátta) ock fsv. dugse, dogse »dugande».
B. De nästa hithörande adj. bero dock väl ursprungl. på gen. sing. på -s av subst. el. adj., med användning som adj. eller adverb, till hvilken form senare analogiskt fogats ett -e, -i, hvilket väl fans ss. ursprungligt hos perfekt-participen, där det motsvarade urgerm. -zVz-suffix. Anledning till sammanblandning mellan genitiver på -s ock perfekt-partic. kan hava givits av-särskilda fall, där till samma verbalrot funnos både perfekt-partic. på -se, -si ock genitiver på -s med nära sammanträffande form ock betydelse. Ett sådant fall är kanske fsv. gœngse, som kunde bero dels på perfekt-partic. till vb. gänga, dels på genit. till fsv. adj. gœnger, isl. gengr, t. gäng (und gäbej.
C. Möjligtvis få enskilda hithörande adj. härledas från gamla nominala s-stammar, som utvidgats till //-stamsformer,
Källa: Project Runeberg ·