Sida 62
Avledningsändelser hos adjektiv
Av namn på -rs (på -fors) kunna bildas adj. på -sk, men endast användbara med böjningsvokal. Skall obestämd singularform bildas (hvilket väl hälst undvikes), sker det med -isk, t. ex. bofors(i)ska kanoner, sing. boforsisk; söderforsiskt smide.
b) Av namn med bestämd artikel -en bildas adjektiv:
α) i regeln på -sk, utan artikeln, t. ex. härjedalsk, hisingsk, kolmårdsk, liljeholmsk, roslagsk(a),
β) på -sk, med artikeln kvar, vid avledning från vissa namn, som stelnat i artikulerade formerna även ss. förleder i sammansättning: bodenska befästningsfrågan, ofotenska järnvägen.
γ) på -isk, utan artikeln, väl att anse som ett mera individuellt bildningssätt, t. ex. det tivediska (Fröding: Grillfängerier, I, s. 9).
c) Av andra namn, som sluta på konsonant, bildas, där uttalet medger, adj. på -sk, t. ex. filipstadsk, rörstrandsk, östersundsk, gustafsbergsk, varbergsk, trelleborgsk; sundsvallska sågvärksegarne; agramska lantdagen; jerusalemsk, karlshamnsk, finspongsk, köpingsk, alnarpsk, sätersk, kalixska dialekten.
d) Av namn på vokal bildas icke ofta hithörande adj. Dock kunna förekomma adj. på -sk, om också icke mycket brukliga, hälst med böjningsvokal -a, danade till namn på andra vokaler med huvud- eller bi-accent än -a, ss. t. ex. örebrosk(a), sköfdesk(a), ottenbysk(a), malmösk(a), väl också till ett eller annat tre- el. fler-stavigt namn på -a med bortkastande af detta -a, t. ex. vadstenska spetsar el. dyl. Däremot äro sådana adj. icke möjliga till tvåstaviga namn på -a, sådana som Grenna, Nora, Sala (om icke kanske adj. på -isk efter s, ss. trosisk av Trosa?), icke häller till namn på obetonad vokal (efter akut accent), sådana som Gefle, Södertelje, Luleå, Åbo, även inberäknade de på -stad, hvardagl. uttalat -sta, obetonat, ss. t. ex. Halmstad, Karlstad, Ystad, Kristianstad.
3) Till namn på nationaliteter eller på språk, i obegränsad utsträckning, åtm. där namnet har passande form; adjektiven bildas på -isk, om uttalet kräver, annars på -sk. Exempel på folknamns-adj. torde icke behövas; men det kan vara skäl att omnämna de till namnen på de nyaste s. k. universella språken
Källa: Project Runeberg ·