Sida 63
Avledningsändelser hos adjektiv
OM AVLEDNINGSÄNDELSER
63
danade adj. volapykisk o. esperantisk; vidare uttrycket utrikiska tungomål (i korrespondens i Ups. Nya Tidn. 26 okt. 1897).
4) Till andra sakliga nomina propria (av passande form) mera sällan, t. ex. i den aftonbladska stilen; idunskafosterlandstävlingen (Sv. Landsm. XI: 9, s. 17).
5) Till en del appellativa personliga subst. avledda med huvudtoniga ändelser av främmande härkomst, såsom:
a) Till subst. på -an, -ian, mästadels avledda av personnamn, t. ex. jœgeriansk, rudbeckiansk, schartauansk, svedenbor-gianskt wagneriansk o. s. v., även vegetariansk.
b) Till subst. på -//, namn på invånare i städer eller kommuner (se ovan under -itisk).
c) Till subst. på -ist9 t. ex. fosforistisk; Kavalleristiska krigsbilder (boktitel); från turistisk synpunkt; blåbandistisk, lantmannapartistisk, nykteristisk, ver dandis tisk.
6) Till andra slags ord mera undantagsvis, såsom:
a) Till personl. subst.: mukamedanskt-tempelherriska ögon (Fröding: Grillfäng. I, s. 10).
b) Till sakliga: drömsk (hos Atterbom o. andra, efter t. träumerisch)\ menediska vittnesmål (kanske menat som avledn. till menedare, analogt med förrädisk})] själisk (efter t. seelisch för psykisk). Från dansk tidning översatt (i Sv. Dagbl. 19 mars 1899): en inremissionsk präströrelse.
t, variantform till ändeisen -d.
1. Etym. o. hist. Av fsv. -/-, uppkommet av förliterärt fsv. tonlöst -p- såsom ändelse i partic. pret. av vissa verb av nuv. 2:a svaga konjug.; egentl. tillhörande sådana verb, hvil-kas stam slutade på tonlös konsonant, såsom på -k, -p, -t, ~s eller på -/, -;/, som ursprungl. stått bredvid annan tonlös konsonant, hvilken ibland försvunnit; men därjämte analogiskt förekommande även hos en del andra verb med stam på -/, -n i lång stavelse. Andelsen -t förekom också, liksom -d samt det från i:a svaga konjug. utgångna -ad, i adj. avledda av substantiv. Av skäl som anförts under -d är frånvaro av z-omljud hos ett hithörande adj. ett tecken till nyare daning.
Källa: Project Runeberg ·