Sida 17
Hanske (till hand), fsv. handske, hanz(s)ke, motsv. isl. hanzki m., gammalt lånord av mlt. han(t)sche (hantzke), biform till hantschô, -schû.
II. Ändelser med huvudaccenten på sista stavelsen.
al av lat. -ale, neutr. med substantivisk användning till lat. -alis i adj.
I svenskan finnas med denna ändelse endast lånord, men bland dessa ett, hvars grundord är hemma även i svenskan, nämligen:
Fodral, lånord troligen närmast från lt., motsv. ndl. foedraal, nht. futteral, mlat. fotrale, futrale, avledn. till mht. vuoter = sv. foder.
an, ian av lat. -anus i adj., eventuellt brukade som subst., ss. urbanus, romanus, venetianus, resp. av motsv. ändelse i romanska språk. Formen -ian i avledn. till nyare namn (ss. hegelian o. dyl.) beror på latiniserad form på -ius hos grundordet.
Ändelsen förekommer i nuv. svenskan utom i utländska folknamn, ss. afrikan, mexikan, indian o. s. v. (med biform -anare, se. -are i III gruppen) i ord betecknande anhängare av en lära, avledda av namnet på upphovsmannen, ss. arian, lutheran, haugian, jægerian, undantagsvis av appellativa, ss. vegetarian.
Exempel på avledn. till svenska namn: Med -an: schartauan, lœstadian. Med -ian: boströmian, waldenströmian.
ans (angs) i abstrakta till verb på -era: av fra. -ance, härstammande från lat. -antia i abstrakta till presensparticip, ss. lat. arrogantia, fra. -ance, till lat. arrogans, fra. -ant o. s. v.
I nuv. svenskan finnas ett par hithörande ord som saknas i nuv. franskan:
Leverans, på 1700-t. lefwerants, till vb. leverera (av mlt. leverêren), resp. till det äldre subst. lefwerant (ändrat till leverantör), lånord närmast från lt., motsv. ndl. leverantie av fornfra. liv(e)rance.
Hovangs, nybildat jämte adj. hovangt till vb. hovera (sig), som lånats redan i fsv. av mlt. hovêren, denom. till mlt. subst. hof, hov = sv. hov.
