Sida 7
Inledning.
1. Hvad menas med avledningsändelse?
Utan anspråk på att kunna giva en fullgod definition (en sådan torde knappt vara möjlig att åstadkomma), skall jag söka, for att något så när klargöra, hvad som skall inrymmas inom ramen av denna avhandling, meddela ett försök till definition, till åtskillnad från å ena sidan efter-led i sammansättning, å andra sidan böjningsändelse.
Avledningsändelse är ett språkligt element, som till bildande av ett ord är (eventuellt i förening med fonetisk förändring hos föregående element) vidfogat i slutet vare sig till ett annat ord (ett s. k. grundord) eller ock till ett fonem, som utgör så att säga den kärna, hvilken ingår som formellt uttryck för den allmänna idén i en grupp av samhöriga ord; dock så, att detta vidfogade element å ena sidan icke uttrycker en självständig idé, utan endast en bestämning på visst sätt av en idé, å andra sidan icke kan bilda ord genom vidfogning i slutet av alla de ord inom en särskild (grammatisk eller logisk) kategori, hvilkas både form ock betydelse skulle kunna tillåta det.
Anm. 1. För att belysa det ovan använda uttrycket »kärna» i en ordgrupp, må meddelas några exempel på samhöriga ord, som icke hava några i nutida svenskan brukliga grundord: brydsam, bryderi; sällsam, sällspord, sällsynt, sällan; östlig, östan, öster, östra; grumla, grumlig, grums; mindre, minst, minska.
Anm. 2. Att skillnaden mellan efter-led i sammansättning ock avledningsändelse skulle (såsom man ibland velat göra gällande) vara den, att den förra kan brukas i motsvarande betydelse såsom självständigt ord i språket, är tydligen icke riktigt. ()m så vore, skulle man nödgas i strid mot den allmänna
