Sida 26
C. Vokalöfvergångar
26 Sven Söderberg.
fno. sidan, medan, n ”an, medal-; pepan 13: 3, fno. pedan (padan); samt SÅR d
uti räkneorden: flurtan 8 pr., FömtaR 20 pr., slext 20: 9, fno. fjörtån, fimtån, sextån. I motsvarar fno. i uti: byrpingr 36: 1,-fno. byrdingr;-lendingr (utlendingr
28: 6, laigulenningar 3: 2), fno. -lendingr; drytning S: 1, fno. dröttning; erfingi
18: 2: fnd. erfingi; lykil 36:-1, fnö. lykill; drotin 2: 3, fno. dröttinn; haipunn : 2, fno. heidinn; laglika 26: 1, fno. logliga; iemlika 5 S: 2, foo. jafnliga.
U motsvarar fno. u uti: hafup 23: 4, fno. hofud; sapul 45: 1, fno. spdull; harund 19: 33, fno. horund; pripiungr 8: 1, fno. pridjungr, filurpungr 24: 3, fno. fjördungr; siettungr 19: 35, fno. séttungr; kunungr S: 2, fno. konungr; kunnugr S: 2, fno. kunnugr; blopugr 8 pr., fno. blödugr.
Undantag. Forngutn. a motsvarar fno. i uti det till fno. systkin svarande fgutn. ordet, som -i GL. förekommer blott i gt. pl. syscana 24: 5 bis.; nt. har förmodligen hetat systkan; jfr. Wimmer: Navneordenes böjning i eldre Dansk, p. 33. — Forngutn. e motsvarar fno. a uti ändelsen eri fno. ari: domeri 61: 1, fno. démart; rauferi 39, fno. roufari; maisteri Säve Runurk. N:o 35, fno. meistari; skytteri Gotl. Runkalender, Liljegren pag. 280, fno. skytari. Fgutn. eri är äldre än fno. ari, som uppkommit af eri genom inverkan af 7 på den föregående vokalen (se Wimmer Fno. Forml. 8 64 anm. 2. och Leffler Bidrag p. 15 not. 4). Likaledes har fgutn. bevarat ändelsen eri i de neutrala ja-stammarne alteri S: 5, fno. altari (och alteri), och hunderi 28: 4, fsv. hundari. — Forngutn. i motsvarar fno. a uti: laipingr 8: 6, fno. leidangr, fsv. lepunger; pianista 6 pr., fno. pjönasta, fsv. hianosta, pienesta, piamist (Rydg. IV 126), samt hailigr (Pa iru ohailig dur hans) 37 pr., fno. heilagr, fsv. helagher (BRydq. II 386), got. hailags (på Bukarestringen). — Fgutn. u motsvarar fno. a uti kaupungr 13 pr. fno. koupangr, — fsv. köpungr. Om hugunda 19: 33 och sannundum S: 5, se $ 6.
C. Vokalöfvergångar. $ 18.
U-omljud. Detta omljud, som spelar en så betydande rol icke blott i fno., utan också i fsv., har deremot utöfvat ringa inflytande på gutniskans utseende. Lefvande träffas detta omljud i GL. blott i samma tillfälle som i fsv., nämligen i andra stafvelsen af adj. på -al och -ar: gamul (n. pl.) 65; annur (fem. sing.) 5: 4, (n. pl.) 16: 1, 19: 321. I betonade stafvelser åter saknas detta omljud icke blott liksom i fsv. i sådana former som markum och lagum, af mark och
! Fem. på -ul och -ur af adj. på -al och -ar i mask. fans i Gutamålet ännu i förra årh., enligt hvad Säve upplyser hos Molbech pag. 229 not.
Källa: Internet Archive ·