Tillbaka Read Runeberg

Forngutnisk ljudlära

Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 35
34–35

Sida 34

II. Konsonanter

34 Sven Söderberg.

(KOR SEN Dy DIG SE DO AA Att den dubbelt skrifna konsonanten i dessa ord icke angifver förkortning af den föregående vokalen, utan att denna verk-' ligen varit lång, bevisas af de nygutn. formerna: ate atende med långt a (Säve M. p. 233), och retä med långt e (s. st. p. 239). — Dubbelt t efter en ursprungligen lång vokal träffas också i preteritiformerna: byttr 19: 37, af. byta, fno. beta, båtta, båttr, samt vittr 6: 1 bis., af vita, fno. vita, vitta, vittr. Men i dessa former (byttr och vittr) har förmodligen vokalen varit förkortad ; framför den dubbla konsonanten, liksom i de ofvan omtalade neutrala formerna: brat (breitt), datt (doutt) och gut (gött). Om deremot stamvokalen varit lång eller kort i attu S: 1, pret. pl. af aiga, fno. åttu, samt i mattin 8: 2 pret. konj. af maga, fno. metti, derom är det svårt att hysa någon mening. I nygutn. heter preet. af ma (= fgutn. maga) mattä med kort a (Säve M. pag. 241).

II. Konsonanter. $ 17. De i GL. förekommande konsonanterna låta efter uttalet ordna sig på följande sätt:

RU SRA hväs 1- och half: / FSE mäsljud See 3 starka | svaga | starka | svaga ljud r-ljud | vokaler Palataler k g gh |h R HS Dentaler t d p p (3) 3 R lr LTabialer p b f f(v) | 2e(0)

Härtill komma dubbelkonsonanterna x och 2, det förra med betydelsen af k-ljud +s, det senare (2) med betydelsen af t-ljud +s. Exempel på x: yxna 6: 1, fno. yxna (gt. pl. af uxi); axul 26: 7, fno. oxull; axlar 258: 4, fno. axlar (gt. sing. af oxl); yxar 8 pr., fno. oxar (gt. sing. af ox); för x skrifves cs uti acslar 19: 36, fno. axlir (pl. af oxl), och gs i avagst 28: 6 bis., fno. dvoxt . (acc. sing. af dvoxtr).! Exempel på 2 =t-ljud + s: fog, för fots, 19: 20; liauz, för liauts, 20: 1; lang, för lands, 19: 1; guz, för gups, 6 pr; bare, för barhs, ' - 19: 6. Derjemte skrifves också stundom öfverflödigt: tz, de, pe, t. ex. liautz 20: 7, landz 53, blopg 20: 3, för liauts, lands, blops.

' Här böra vi också påpeka teckningen gs för kks uti drigs för drikks 24 pr; j& licsvitni och ligsvitni 25 pr. ;

Källa: Internet Archive ·