Idun: 1892

292 ÎDUN 1892 Lilian till sist, helt öfverraskad, att denna lösning ännu inte fallit någondera in. »Det går inte för sig, Lillan, » inföll mamma strängt. »Och jag kommer för sent till tåget!» »Ack ja, kom för sent till det otäcka, gamla tåget! Hvarför stannar du inte här?» »Det går inte för sig,» sade han kort. Lillan såg från den ena till den andra. Göra livad de göra ville, hon släppte ingen af dem lös, hon höll dem fast med en instinkt, som var mer än vishet. Och som de nu betrak- tade det egensinniga barnet, som ej kunde be- gripa, att pappa och mamma ville skiljas, då grepos de båda af ett oerhördt medlidande med den stackars lilla, som de ärnade tillfoga en sorg, hvilken hon ännu inte ens kunde fatta, och mot hvilken de ock själfva af hela sin själ reste sig. Och hvarför ville de göra det? I detta ögonblick visste de det ingendera. Mannen fann hvarken mod att gå eller att bli kvar och såg, halft retad, halft rörd, på Lillan. »För barnets skull,» sade den unga kvin- nan, hviskande, med sänkta ögon, »skulle du för barnets skull kunna ha tålamod med min ’olidlighet’ ?» »Och skulle du för barnets skull kunna lära att fördraga min ’outhärdliga häftighet’?» »Jag vill det,» snyftade hon sakta. Då kastade han af sig sin rock, slängde sin hatt åt sidan och drog Lillan till sitt bröst. De visste nu, att de icke kunde skiljas. I detta medvetande och i känslan af samhörig- het mildrade hon märkbart sin »olidlighet», och äfven hans »outhärdliga häftighet» läm- nade plats för en manlig själtbehärskning. De lekte nu ej längre med det farliga ordet »skils- mässa», hvilket så länge slungats som en boll emellan dem, att det från ett blott tomt ord till sist varit nära vid att bli verklighet. Och om de någon gång fruktade ett återfall i sin gamla stämning, så var en blick på Lillan nog att föra dem till besinning. Hon var och blef den fredsängel, som för alltid höll oenig- heten borta. A. Noël. Från kvinnans arbetsfält. Studier från Stockholms horisont af G. Gu/Iberg. X. Kvinnan i skilda yrken. Teknisk undervisning åt kvinnor. ^s^vinnan har sä småningom eröfrat sig en 'j-Hk'- plats på nästan alla mannens arbets- områden, ej endast inom de intellek- tuela arbetsområdena, utan äfven i handtver- ket och yrkena ända ner till det tyngsta kroppsarbetet. Utan att här i ringaste mån inlåta mig på frågan om det inflytande detta i stort sedt kan ha på arbetspriserna, på mannens ställning och på den naturliga samfundsut- vecklingen i sin helhet, skall jag nöja mig att helt enkelt konstatera detta som ett en- kelt faktum och framhålla några utaf de yr- ken, där kvinnan har tillkämpat sig plats, och där hon kan framgångsrikt täfla med mannen. Ett bland dessa är typografens. Ännu för ett tiotal af år sedan skulle man fått leta efter kvinnliga typografer. Några sådana funnos säkerligen, men de voro ytterst få. Tryckeriägarne engagerade ej gärna kvinnor, då de icke tilltrodde dem den ackuratess, den snabba uppfattning, den uthållighet, som for- dras för sättarens yrke. Men i konkurrensen fingo kvinnorna här som öfverallt en mäktig bundsförvant. Kon- kurrensen i boktryckeriyrket nedsatte arbets- gifvarens inkomster, han måste således för- minska sina utgifter. Och kvinnorna arbe- tade billigare än männen. Och på så sätt fingo kvinnliga sättare snart insteg på talrika tryckerier, dock ännu ej på hufvudstadens största tryckerietablissement. Sanningen torde ock vara, att de kvinnliga sättarne sällan hinna upp till sina manliga kamraters snabbhet och skicklighet i arbetet. De användas också merendels i s, k. »slät- sättning», tidniugssättning o. d.; för »tabell- sättning» och svårare typografiska arbeten har hon sällan nödig skicklighet. Sannolikt kan kvinnan här som i de flesta fall utveckla sig allt mer och mer. De kvinnliga typograferna kunna göra sig rätt goda inkomster, beroende på skicklighet och flit, då arbetet i de allra flesta fall betalas pr styck eller efter »beräkning», som det kallas. En god kvinnlig typograf kan drif- va upp sin inkomst till 12 ä 18 kronor i veckan, med en medelinkomst under största delen af året af 15 kronor i veckan. Ett annat område, där kvinnorna i större mängd användas, är bokbinderiet. Detta ar- bete ägnar sig ock i högre grad för henne, då det fordras en lätt och kvick hand, »hän- dighet» och smak. En bokbinderiarbeterska kan förtjäna sina 10 à 14 kronor i veckaD. Medelförtjänsten beräknas till 12 kronor i veckan. Ett yrke, som mera närmar sig konstnä- rens arbete än handtverkarens — och på dess högsta stadium är konst — är porslins- måleriet. Vid våra stora porslinsfabriker användas i allmänhet unga flickor till detta arbete, som fordrar stor vana och en snabb och lätt hand. De enklaste formerna af porslinsmåleri: att anbringa de kulörta ränderna kriDg tallrikar, tefat, koppar o. d. sker på det sätt, att det kärl, 3om skall målas, ett tefat t. ex., stäl- les på en liten ställning, som genom en tramp- apparat är försatt i en ytterst hastig rote- rande rörelse. Penseln med färgen föres i en lätt beröring med det ställe å fatet, hvarifrån randen skall dragas, och på mindre än en hundradels sekund är randen anbringad. Men det fordras stor vana och färdighet, dels att snabbt sätta fatet på den roterande ställningen, att anbringa penseln just så, att randen blir lagom bred och jämn och att ränderna — då de äro flere — korama på riktigt afstånd från hvarandra, äfvensom att blixtsnabbt utbyta det målade fatet mot ett annat. Blommor och ornament på finare porslin målas för hand antingen efter scha- blon eller fritt. Porslinsmålerskorna kunna drifva upp sina inkomster ganska högt, från 40—50 kronor ända till 100—125 kronor i månaden, be- roende på konstfärdighet och flit. Bland öfriga yrken kvinnorna kunna ägna sig åt, märkas snörmakeri, xylografi, guld- och silfverpolering, skonåtling m. fl. I de tyngre kroppsarbetande yrkena an- vänder man af helt naturliga skäl sällan kvinnor. Det är endast byggnadsfacket, som härvid är ett undantantag, då kvinnor, åtminstone här i h ifvudstaden, i stor utsträckning an- vändas som murerihandtlangerskor. Dessa kvinnor, oftast starka, unga flickor från lands- bygden, ha en inkomst af mellan 22 och 18 öre i timmen eller mellan 2: 50 à 2 kr. pr dag. Men arbetstiden räcker blott från vår till vinter. Största delen af den fattigaste klassens un- ga kvinnor blifva tjänarinnor i hemmen -—- men om denna kategori af arbeterskor har säkerligen mina läsarinnor för stor erfarenhet, för att jag här behöfver vidröra densamma. * * * De kvinnor, som vilja ägna sig åt de in- dustriela yrkena hafva i hufvudstaden rikliga och goda tillfällen att förskaffa sig nödiga förkunskaper och teknisk underbyggnad. Utom privata läroanstalter i detta syfte äga vi den af staten understödda Tekniska skolan (Mäster-Samuelsgatan 44), som har en särskild afdelning för kvinnliga lärjungar. Läroåret i Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar börjar den 1 oktober och slutar den 30 april. Inskrifning börjar den 15 september och fortgår för dem, som hindrats att före läro- årets början anmäla sig, intill slutet af mars månad. Inträdesfordringar äro : vitsord om god frejd och att hafva fyllt 14 år. För åtnjutande af undervisning i aritmetik, uppsatsskrifning eller välskrifning och textning, eller i andra på dem grundade läroämnen, skall lärjunge genom intyg och eventuela prof visa sig äga nödiga förkunskaper: god öfning i behand- lingen af de fyra räknesätten i hela tal ; för- måga att någorlunda felfritt skrifva svenska språket; en redig handstil. Vid denna skola lämnas undervisning i föl- jande ämnen: Geometrisk konstruktionsritning jämte li- mai- och fackritning samt de första grunder- na af beskrifvande geometri; perspektivlära; frihandsteckning ; målning; modellering; arit- metik; geometri; naturlära; allmän varukän- nedom; uppsatsskrifning; bokföring; välskrif- ning och textning. Detta är ju en hel mängd nyttiga saker. Under vissa villkor få denna afdelnings lärjungar äfven deltaga uti undervisningen uti skärning i trä samt uti gravering och cice- lering inom högre konstindustriela skolan. Undervisningstiderna i alla dessa olika fack äro bestämda efter särskild plan, och alla un- derrättelser meddelas af skolans föreståndare muntligt eller skriftligt. Afgifterna äro ytterst låga eller för lär- junge, som redan inträdt i tekniskt yrke, för läroår 4 kr., för annan lärjunge 12 kr. Af- gifterna erläggas förskottsvis. Lärjunge, som önskar afgångsbetyg, måste fullständigt ha ge- nomgått någon af de särskilda kurserna. * * * Utom denna så att säga förberedande tek- niska skola upptager läroverket en högre konstindustriel skola för män och kvinnor. I en särskild afdelning af denna skola meddelas undervisning åt personer, som vilja utbilda sig till lärare eller lärarinnor i teck- ning. Skolan har dessutom fyra fackafdel- ningar : för mönsterritning, för dekorationsmål- ning, för modellering samt för skärning i trä, cicelering och gravering. Läroåret börjar 1 sept, och slutar 31 maj, inskrifning börjar 25 aug. och fortgår till månadens slut. Inträdesfordringarna äro för afdelningen för teckningslärare: god frejd, hafva fyllt 18 år