Sida 141
J. L. Runeberg i den bildande konsten, af Jac. Ahrenberg
K. K. MEINANDER: porträtt af JOHAN LUDVIG RUNEBERG.
väl till en del den yttre likheten, ehuru en uppmärksam betraktare har svårt att tillskrifva detta en afgörande betydelse. Ty de markanta, lätt igenkännliga dragen återvända på de flesta af hans porträtt: den raka, rätt utstående näsan, den kraftiga, något sinnliga munnen, den mäktiga pannan med den kala hjässan, samt den allvarsamma blicken. Men hvad man i främsta rummet saknade var den lifgifvande fläkten öfver dessa drag, en antydan om det rika själslif som låg bakom dem, och framför allt blickens uttryck. Den finska konsten, och porträttmåleriet med den, tog sina första stapplande steg under Runebergs verksamhetsår, och det låg ej för den att gifva en psykologiskt sann bild af personligheten.
I någon mån kan ett studiiun af de många porträtten af skalden likväl ersätta denna brist Med sina jämförelser och hågkomster låter det hans yttre liksom växa fram och blifva lefvande inför oss. Därför är det af betydelse, att så många dylika afbildningar bevarats, liksom ock att de redan från skaldens ungdomsår låta oss i en någorlunda oafbruten räcka följa honom ända till kort före hans död. Ingen af våra landsmän, kanske Gustaf Horn och A. £. Nordenskiöld undantagne, har afbildats så ofta som Rimebei^. En närmare kännedom om hans porträtt kan därför gifva värdefulla bidrag också till den finska konstens historia under större delen af det förflutna århundradet.
Jag har i nedanstående förteckning sökt ordna materialet för detta studium. Konstverken i original — hvartill komma fotografier — äro i en dylik förteckning det väsendiga, och de ha upptagits med så stor fullständighet det varit möjligt. De flesta luckorna skall man måhända finna bland de talrika skulpturerna. Ehuru uppgifter af våra två förnämste äldre bildhuggare stått mig till buds, har det på detta område varit svårt att komma till rätta med beskrifningar utan själfsyn, som ej i alla fall kunnat ega rum. — Till detta kronologiskt ordnade material ha fogats uppgifter om kopior samt om de grafiska reproduktionerna, hvilkas studiiun för de flesta intresserade torde vara det enda som kommer i fråga, och hvilka bäst visa, huru populära de olika typerna varit.
Hvarje tid har haft sin älsklingsbild; i några gamla hem från seklets midt påträffas litografierna efter Mazér, Knutson och Ekman,
"55
Källa: Internet Archive ·