Tillbaka Read Runeberg

Johan Ludvig Runebergs hundraårsminne: festskrift den 5 februari 1904

Originalsida 346
Originalsida 346
Originalsida 346
Originalsida 347
346–347

Sida 346

Runebergs insats i arbetet för åstadkommande af en ny svensk psalmbok i Finland, af V. T. Rosenqvist

v. T. ROSENQVIST.

någon fortsättning följt. Dock böra i detta sammanhang äfven några ord egnas åt detta förberedande arbete, om också detsamma icke kan anses hafva blifvit af någon nämnvärd betydelse för det, som sedan vidtog vid seklets midt och därefter icke upphörde, om också personerna växlade, förrän ett lyckligt resultat var uppnådt*

Med anledning af den jubelfest, som år 1817 firades i Finland, likasom i andra lutherska länder, tiU minne af den lutherska reformationens framträdande för 300 år sedan, nedsattes fyra särskilda kommitteer med uppdrag att behandla vissa ärenden af djup betydelse för den finska kyrkans vidare utveckling. I reskript af den 14 augusti 18 1 7 till domkapitlet i Åbo säges, att Hans Kejserliga Majestät velat tillåta, cdet icke allenast Kyrkoordningen af år 1686 må öfverses, utan äfven de nu bruklige Katekeser och vid allmänna gudstjänsten nyttjade Psalm- och Handböcker omarbetas;» hvaijämte domkapitlet anbefalldes att ofördröjligen och sist inom medlet af nästinstundande oktober månad inkomma med förslag på sakkunnige män, som kunde tillförordnas att utgöra de särskilda kommissioner, hvilka hade att omarbeta och förbättra merberörda böcker. Sedan domkapitlet afgifvit det infordrade förslaget, utfärdades af senaten i Hans Kejserliga Majestäts Höga namn en ny skrifvelse, dagtecknad cÅbo å andra dagen af den till åminnelse af Lutherska kyrkoreformationen firade jubelfesten den i november 181 7». Detta nådiga reskripts inledningsord äro väl förtjänta att anföras i detta sammanhang, karaktäristiska som de äro för den anda, som då gjorde sig gällande. Skrifvelsen begynner med följande högsinta uttalande: cDå

* Denna afhandling stOder sig på i tryck utkomna offideUa handlingar, broadiyrer rörande psalmboksfrågan, uppsatser i tidskrifter och tidningar, korteligen: si godt 10m all den litteratur, som under psalmboksarbetets fortgång sett dagen i vårt land. Dåremot hafVa efterforskningar i Åbo domkapitels arkiv lämnat ringa vinst, emedan protokoll och andia aktstycken, sårskildt från de tidigare kommittéemas verksamhet, äro förkomna, och okåndt fr, hvar de hamnat. Många vårdefulla bidrag hafva dessutom erhållits från J. £• StrOmboigs Biografiska anteckningar om Johan Ludvig Runeberg och Eliel Aspelins utförliga monografi öfver Lars Stenback (sfirskildt Stenbacks bref till sin hustru under kommittéarbetet i Åbo).

Nyligen har tfll Svenska littentursållskapet af fröken Ida Strömborg föi&ats i handskrift «0m J. L. Runebergs psalmer ur J. E. Strömborgs dagböckers samt «Afskiift af J. £. Strömborgs ett anteckmngshlfte, innehåUande en jimförande granskning af J. L. Rnnebeifi psalmer och psalmbokskommitténs af år 1868 ändringar af dem jämte Runebergs däram uttalade anmärkningar», hvilka intressanta handlingar jag kort före det denna uppsats öfverUmnades till tryck varit i tillfälle att taga del af. Åfven har jag tillgodogjort mig hvad i Runebergs hem i Borgå stått att finna.

346

Källa: Internet Archive ·