Sida 248
250 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1910.
första och sjunde paret vara större än de andra. Hos en amerikansk form A^ioplonassa från Savannah i Georgia är det också två af tandparen, som utbildats till betydligare storlek, under det att de mellanliggande tänderna att döma efter alveolernas ringa storlek redan hunnit bli rudimentära. Nästa stadium träffas hos Mioziphius från Belgien, af h vilken Abel kunnat undersöka ej mindre än lämningar af omkring 50 kranier. Där är det främsta alveolparet större, och det bakre paret har flyttats fram längre mot underkäkens spets än hos de föregående. Alveolrännan mellan de båda tandparen är tom och öppen och likaså ett stycke bakom det andra paret, och först därbakom komma små alveoler för rudimentära tänder. I den främsta alveolen finnes dessutom en särskild anordning, som nära påminner om motsvarande förhållanden hos det nutida släktet Berardius.
Tänderna i öfverkäken reduceras småningom bort utan att kvarlämna något förstoradt tandpar. Hos Mioziphius funnos ännu 48 små tandalveoler i öfverkäken, hos Choneziphius i öfre miocentiden ett mindre antal rudiment af dylika och redan, innan miocentiden af slutats, hade det ännu kvarlefvande släktet Mesoplodon hunnit utbildas.
Ytterligare tvenne andra formserier, som leda sin utveckling från Squalodo7itider, ha af Abel påvisats. Den enas representanter äro nu alla utdöda och det kan därför vara nog att erinra därom, att den leder till ett par grupper af oerhördt långnäbbade delfiner. Eurhinodelphis hade t. ex. en nos, som utgjorde ^/n af hela skallen. Det är i synnerhet den tandlösa mellankäken, som är så enormt förlängd, hvilket tyder på någon säregenhet i lefnadsättet. Den andra af dessa sistnämnda serier börjar med en liten Squalodontid, Microsqualodon, från norra Italiens miocenlager och öfvergår först till Acrodelphis-ty-pen med endast fint naggade tänder. Tänderna undergå sedan ytterligare en del omändringar hos den miocena Delphinodon, som ännu visar svaga spår till dubbla tandrötter, hvaremot tandkanternas sågtandning ersatts af några basala emalj veck. Genom ännu en mellanform Cyrtodelphis kommer man så till den i Amazonfloden i nutiden kvarlefvande Inia med enkelrotade tänder, af hvilka de bakre ännu ha en basal knöl på insidan, men ej de främre. Emaljen är längsveckad hos alla Inia''s tänder. Den närstående Stenodelphis i La Plata-floden uppgifves vanligen ha alla tänder lika med en
Källa: Internet Archive ·
