Sida 45
När jag gick i skolan
de ännu lefvande har jag bibehållit vänskaplig förbindelse med några, t. ex. med byråchefen Alfred Grandinson, major G. M. Nerman, kronouppbördskommissarien Conrad Sundgren, också ett Vesterlånggatans barn; linkramhandlaren Gustaf Wiberg, hvilken ännu innehar samma bod vid Slussgatan, som hans far egde för sjutio år sedan och väl ännu längre tillbaka, och sekreteraren i telegrafstyrelsen C. F. Engström. Bland numera aflidne »palmgrenare» voro Ludvig Norman och hofrättsrådet Rezelius, Constantin Féron, innehafvare af Möllenborgska firman, konditorerne Edvard Sundberg och August Schéele.
Ludvig Normans äldre bror Janne, (en yngre, Magnus, dog i mycket unga år) och jag utgåfvo i skolan hvar sin tidning och förde, oaktadt vi för öfrigt voro mycket goda vänner, häftig polemik med hvarandra. Politik var för öfrigt icke främmande för skolgossarne, och 1838 togo vi häftigt parti för och mot Crusenstolpe, för och mot Karl Johan och Magnus Brahe.
Källa: Project Runeberg ·