Sida 79
En majdag i Värend
under lång tid hört till de sällsyntaste undantag, och man hade till och med bildat sig den öfvertygelse, att det svenska sceniska författareskap, som börjat uppspira under Gustaf den tredje, aldrig skulle få någon vidare utbildning. Det var först ett halft år före maj 1843, som den svenska dramatiken hade genom Lindebergs Nya teater börjat åter visa tecken till lif, men ännu trodde man icke mycket på fortsättningen. Man var därför så mycket mera öfverraskad, då magister Böttiger kom med sitt »Nationaldivertissement», och efter det väckte så stort bifall, ville teatern också fira den 11 maj, som var tjugufemårsdagen af konungens kröning. Böttiger skref ett nytt »divertissement», som fick namnet »En majdag i Värend» och gafs första gången den 11 maj 1843. Det var ett »tillfällighetsstycke med nationalmelodier och danser», hvartill musiken anordnats af Johan Berwald, liksom dansen af Anders Selinder.
***
Denna teaterföreställning var visserligen den, som mest intresserade allmänheten, men utgjorde dock icke den enda på jubileumsdagen. På middagen hölls stort ordenskapitel med då öflig procession och predikan i slottskapellet. Öfver de senast aflidna serafimerriddarne, liksom öfver de nu utnämnde höll ordenskansleren, h. ex. grefve Rosenblad ett tal, och den som predikade var k. hofpredikanten Tegnér. Det hela var mycket
Källa: Project Runeberg ·