Sida 82
Utrera, stad i spanska prov. Sevilla
påfvehuset (Paushuizen), byggdt af Adrian Floriszoon Boeyens, sedermera påfve under namnet Adrian VI, hvilken var född i U., samt det vackra rådhuset, med rikt stadsarkiv och antikvariskt museum. Staden är säte för en katolsk och en gammalkatolsk (jansenistisk) ärkebiskop, har universitet (öppnadt 1636) med omkr. 600 studerande, bibliotek (omkr. 150,000 bd), naturhistoriskt museum och botanisk trädgård, vidare gymnasium, veterinär- och ritskola, flera litterära och vetenskapliga sällskap, tafvelgalleri (Museum kunstliefde) och ett mycket rikt ärkebiskopligt museum af kyrkliga föremål. De viktigaste industrigrenarna äro tobaksfabrikation samt tillverkning af kemikalier, maskiner och landtbruksredskap samt porslin. Handeln med alster af stadens industri samt med landtmannaprodukter (spannmål, kreatur, smör och ost) är mycket liflig. Staden är viktig som knutpunkt för åt alla håll utstrålande järnvägar samt medelpunkt för mellersta Hollands flod- och kanalfart. U. har ett för Hollands försvar strategiskt viktigt läge och bildar central- och hufvudstödpunkten i Nya holländska vattenlinjen (se. d. o.) samt omges i ö. af en fortgördel, som utgör omkr. 2/3 af en cirkel med 4,5 km. radie. En inre linje (forten Bilstraat, Vosseget och Vier Lünetten med förenande betäckt väg) anlades omkr. 1,400 m. från staden under 1800-talets första tredjedel. Yttre gördelns västra flygel, af hvars fort De Klop, De Gagel och Blauwkapel byggdes under samma tidrymd samt Buigenhoek och Voordrup 1867--69, ligger inom öfversvämningszonen; den på torrmark liggande östfronten består af forten Hofdijk (1870), Reinauwen och Vechten (1867). Sydfrontens båda fort, Hemeltje (1877) och Jutphaas, ligga också inom öfversvämningsområdet. Alla fort ha reduiter och våta grafvar, men skyddet mot brisansgranater är väl svagt. Intervallerna äro 1,5 km. långa utom den sista, som är 3 km. -- U. (Oude Trecht, "gamla färjstället"), lat. Trajectum ad Rhenum (i Antonius' "Itinerarium") och Ultrajectum, kallades Wiltaburg af friser och franker. Austrasiens konung Dagobert byggde ett kapell där 630, och genom den helige Willibrord blef staden 696 biskopssäte. Biskoparna (sedan 1559 ärkebiskoparna) voro under medeltiden mycket mäktiga prelater och hade stort inflytande. I början af 1700-talet vann jansenismen anhängare i domkapitlet, och valet af en jansenist (Cornelius Steenhoven) till ärkebiskop ledde 1723 till brytning med Rom och bildandet af en särskild kyrka, den s. k. Utrechtkyrkan (se Jansenius, sp. 1249). I U. (i akademiens stora sal) ingingo 29 jan. 1579 de norra nederländska provinserna den förening (unionen i U.), genom hvilken Nederländernas oafhängighet af Spanien grundlades (se Nederländerna, sp. 695). 11 april 1713 ingicks mellan Frankrike å ena sidan samt England, Preussen, Holland, Savojen och Portugal å den andra den fred, som afslutade Spanska tronföljdskriget (se d. o.). Om fredsförhandlingarna se O. Weber, "Der friede von Utrecht" (1891). 1 o. 2. (H. W—k. L. W:son M.)
Utrecht [y'trecht]. 1. Jacob Claessens van U., holländsk målare, tecknade sig vanligen Jacobus Traiectensis, f. i Utrecht. Daterade arbeten af honom finnas från 1523--24. Möjligen är han identisk med den Jacob v. U., som 1506 upptogs i målargillet i Antwerpen och nämnes i dess liggare 1511 och 1512. Af Wagen kallades han Jacob Corneliszen, men detta vederlägges af namnteckningen "Claessens", som återfinnes å ett mansporträtt i Sveriges Nationalmuseum. F. ö. äro af honom kända endast två porträtt, det ena af dem i Berlins museum (1523) och ett i privat ego (1524). -- 2. Adrian van U., flamsk målare, f. 1599 i Antwerpen, d. där 1652, reste, efter slutade studier, i Frankrike, Italien och Tyskland samt blef 1625 mästare i Antwerpens målargille. Han är en af de mest betydande flamska stillebensmålare. Han målade visserligen äfven lefvande djur, särskildt hönsgårdar, men hans specialitet var stora, smakfullt anordnade köks-, frukost- och fruktstycken, där färgens saft och prakt voro det förhärskande och hvarje detalj var på det sorgfälligaste utförd. Bland hans arbeten märkas ett stort Köksstycke med köksa och slaktardräng (1629, i Kassel), ett liknande (1642, i Madrid), ett stilleben (1644, i Amsterdam), Frukostbord (1647, i Dresden), Fruktstycke (1647, i Köpenhamn), Stilleben med harar och fåglar, frukt och grönsaker (1648, i München) samt Hönsgård (1643, Berlin, och 1652, Leipzig). Dessutom finnas många med namn, men icke daterade, i Braunschweig, Petersburg, Madrid, Schwerin och flerstädes. C. R. N.*
Utrechtkyrkan [y't-]. Se Jansenius, sp. 1249, och Utrecht.
Utredning. 1. (Utredningspersedlar) Krigsv., i allmänhet de af soldatens persedlar, hvilka icke äro att hänföra till kläder, vapen eller remtyg (lifrem med patronväska o. d.), t. ex. ränsel, kokkärl, mattornist, verktyg o. d. -- Jfr Mundering, Uniform, Utrustning. -- 2. Sjöv., i allmänhet allt, som, utom ett fartygs fasta inventarier, fordras för fartygets resa, särskildt alla de ämnen, som äro af sedda att konsumeras eller på annat sätt användas. 1. C. O. N. 2. L. H.*
Utredningsförråd, äldre namn på intendenturförråd (se Förråd, äfven i Suppl.).
Utredningsman, person, som enligt förordnande af afliden eller anmodan af dennes rättsinnehafvare har att ombesörja utredningen af kvarlåtenskapen och sålunda låta förrätta bouppteckning (se d. o.), betala den aflidnes skulder och fördela den behållna egendomen mellan testamentstagare och stärbhusdelegare. Är förordnandet gifvet i testamente och afser hufvudsakligen dettas verkställande, kallas utredningsmannen äfven testamentsexekutor. I vår lag förekommer beteckningen "person, som af den döda till syssloman i boet satt är". Utredningsmannens befogenheter bestämmas efter förordnandets eller anmodandets innehåll och uttolkning. C. G. Bj.
Ut, re, mi, fa, sol, la, si, mus. Se Hexakord och Solmisation.
Utrera (fr. outrer). Se Outrera.
Utrera [otre-], stad i spanska prov. Sevilla, s. s. ö. om staden Sevilla, vid järnvägen därifrån till Jeres och Cádiz, i en vacker dal, omkr. 10 km. ö. om Guadalquivir. Omkr. 15,000 inv. Slottsruin samt gotisk kyrka från 1300-talet med ett högt torn af yngre datum. Den omgifvande trakten producerar säd samt frukt af olika slag, olja och vin. På de ouppodlade dehésas (betesmarker), som
Källa: Project Runeberg ·
