Nordiskt medicinskt arkiv 1895

6 NORD. MEI). AKK., 1895, N:r 3. — ANDERS HANSSON.

Chordans och primordialsegnientens vidare förhilllande till den definitiva ryggradens utbildning berör ej direkt frågan om första uppkomsten af spina bifida och leninas därför här å sido.

På hvilken tidpunkt af utvecklingen dessa processer hos människoeuibryot försiggå, är ännu omöjligt att exakt angifva. Man har naturligtvis därom lika liten kännedom, som om andra till människans första embryonallif hörande frågor. En viss ledning gifver den omständigheten, att ett af de tidigaste mänskliga embryoner, som iakttagits, hade en »mycket tydlig, på midten redan i tillslutning stadd ryggfåra med starkt framträdande kanter», och att detta embryo af Kölliker') uppskattat.s till högst tretton dagar.

Uppstår nu i utvecklingsprocessen en rubbning, hvilken har till följd, att någon eller några af de bilaterala bildningar, som ligga på embryots dorsalsida, ej normalt sammanväxa med hvarandra, så grundlägges den missbildning, som fått namnet spina bifida. v. Recklinghausex -) förklarar den genom antagandet af en hämning i utvecklingsprocessen, en aplasi i de primära anlagen. Om nämligen under embryots utveckling medullarskifvan ej normalt sluter sig till nervrör, och primordialsegmentens dorsala utlöpare icke tränga sig upp och förena sig mellan hornbladet och det färdigbildade nervröret, och en membrana reuniens superior således ej utvecklas, så komma de i fråga varande bildningarna att helt och hållet eller delvis kvarstå på den embryonala ståndpunkten, medan embryot i öfrigt kan mer eller mindre normalt utvecklas. Då fostret frarafödes föreligger sålunda missbildningen färdig med olika höggradighet, alt eftersom flere eller färre af de konstituerande elementen hindrats från sammanväxning eller — för att begagna ett annat uttryckssätt — deltagit i klyfningen.

Den egentliga orsaken till en dylik rubbning, eller med andra ord etiologien till spina bifida — för så vidt man kan tala om etiologi till en kongenital sjukdom — har varit föremål för en hel del olika hypoteser, som vanligast framkommit i sammanhang med undersökningarna rörande åkommans patologiska anatomi. Härvid måste man särskilja tvänne punkter: den ursprungliga orsaken till klyfningen af de konstituerande delarna, och orsaken till den cystösa tumörens uppträdande.

') KÖLLIKER: Grundriss dev Entwickelunfrsgeschichte des Menachen. 1880,8.115. -) ¥. v. Recklinghausen: Uutcrsuchungen iiber dic Spina bifida. Separotaftr. nr Avch. fur path. Anat. und Phys., l)d CV. 1886. s. Ifil.