Sida 942
Aktinomykos i södra Skåne
22 NORD. MED. .\nK., 189.5, X:r 2 7. — C. A. LJUNGGREN.
tomi. Härvid är det naturligtvis af största betydelse att veta, att act. svampen ej förekomnier i den bindviifskapsel, som utgör det yttre höljet till härden, och hvilken för den skull ej behöfver exstirperas. Svainjjen ligger ombäddad af var och lösa granulationer, som lätt kunna aflägsnas.
För att lemna väfnaden tillfälle att kunna eliminera möjligtvis efter skrapningen kvarblifna rester af svampen har jag alltid sökt att längre tid hålla sårhålan vidt öppen.
Dr Eliasson har beträffande behandlingen af sina fall i hufvudsak förfarit efter samma principer som jag.
Han har i allmänhet, så vidsträckt som möjligt öppnat actinomyceshärden, grundligt utskrapat den, samt eventuelt, där för den skarpa slefven svårt åtkomliga hörn och vinklar förekommit, bränt med elektrokauter.
I mera komplicerade fall, där han ej med skrapning kunnat åtkomma hela sjukdomshärden, har han användt klorzink eller pyrogallussyra, som han insprutat i den samma, och säger sig äfven därmed hafva uppnått goda resultat.
Jodkalium har han användt i flere fall, och understundom har denna behandling gifvit synnerligen godt resultat; så var förhållandet i ett fall af bukaktinomykos, där efter några veckors användning af medlet en våldsam afstötning och varflytning uppkom, hvilken slutade med läkning.
Angående den nuvarande uppfattningen rörande aktinomykosens kirurgiska behandling, så torde de flesta auktoriteterna vilja hafva den inskränkt till incision och utskrapning. Endast några få, t. ex. Choux, stå fortfarande på den gamla ståndpunkten att om möjligt exstirpera hela den aktinomykotiska härden, en uppfattning, som var grundad på bristande kännedom om aktinomykosens patologi, och som ledt till betydande kirurgiska öfvergrepp, såsom t. ex. då man för en aktinomykotisk process i tungan verkstälde en tungexstirpation eller för en underkäksaktinomykos gjorde resektion af käken m. m.
Jag har ofvan framstält de grunder, på hvilka den nuvarande behandlingen baserar sig, och behöfver därför ej här gå närmare in härpå.
Vid sidan af dessa behandlingsmetoder hafva en del författare i mera utbredda fall af aktinomykos användt parenkymatösa injektioner af antiseptiska ämnen, såsom sublimatlösning, karbollösning, klorzink o. s. v. Utaf deras sjukhistorier
Källa: Internet Archive ·