Sida 256
XXIV. Verklighet eller dröm?
mycket väl känna alla de tilldragelser som jag hört omtalas under dessa dagar. Det är som hade jag varit med på fröken Aromasias luktkonserter, på hjärnorgelföreställningarne och olyckshändelsen i Örgryte, som jag mycket väl känt salig Apollonides och själf hittat på diafot, till och med som jag sett hr Oxygen och fröken Aromasia i ett lysande rum i den store Östersjö-Söderhafs-tunneln. Huru hänger detta i hop?
Hemisfärion log med ett besynnerligt uttryck. Kamrern såg förvånad, nästan skrämd på honom.
»Det förefaller mig som jag sett också hr Hemisfärion förut,» sade han och kunde ej vända sina blickar från den gamle hvilken fortfor med sitt underliga leende. »Men det var på ett annat ställe. Det var första gången på Trocadero 1878, en het junidag, då jag läskade mig med ett glas öl hos algererne, och då en annan som också läskade sig på samma ställe med samma dryck inledde bekantskap med mig ... Men ... då hette ni icke Hemisfärion, utan Schulze-Müller.»
Den gamle vetenskapsmannen log ännu finare på sitt underliga sätt. Fröken Rosendoft sprang upp och sade sig vilja skynda hem för att se efter Apollonides’ aska. Fru Skarpman-Stormfågel tycktes vilja falla om halsen på kamrern.
»Hu då!» utropade denne. »Det var väl ändock en dröm. Jag bor ju ännu på Hôtel de la Tamise vid Rue d’Alger ... Champeaux, folkfesten, kaféerna, fyrverkeriet .... Sannerligen jag vet hvad som är dröm och hvad som är verklighet.»
Källa: Project Runeberg ·