Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid själfstudium

dels muskelkraften, dels under vissa förhållanden iifven kropps- tyngden tages i anspråk. Detta motstånd år nu att betrakta som en i viss riktning mot den arbetande verkande kraft och denna måste sålunda låta kroppen intaga den i förhållande till denna riktning mest förmånliga jämviktsställningen. Detta sker, hvad på fotterna ankommer, genom att, i händelse mot- ståndets kraft verkar fram- eller bakifrån, flytta den ena foten rätt framför den andra, så att den främre fotens längdlinie utdragen träffar den bakres häl i rät vinkel och, om kiaften verkar från sidan, genom att göra »fötter till sida ställ». I båda fallen bilda fotterna den för kroppens hållande i jämvikt förmånligaste stödytan. En synnerligen ofta, m åhända sär- skildt vid hyflingen, förekommande ovana, att den arbetande vrider tårna mot hvarandra, bör så mycket som möjligt bort- arbetas, emedan i annat fall knäskålens ledgång ej får verka enligt sin natur. Kroppens ställning och rörelse. Den arbetande placerar sig i förhållande till arbetsstycket så, att arm arnes muskel- kraft får verka i den för dess fulla tillgodogörande förmån- ligaste riktningen d. v. s. motsatt den hvilken motståndet (den mellan verktygets och trästycket uppstående friktionen) verkar. Vid vissa öfningar såsom hyfling och borrning m. fl. måste denna friktion till en viss grad ökas, hvilket sker där- igenom, att kroppen får mer eller mindre luta fram öfver verk- tyget, hvarvid kroppstyngden medverkar till att trycka det- samma mot arbetsstycket. Vid användandet af vissa verktyg exempelvis sågen kan denna tyngd jäm väl verka som en slags regulator, i det att kroppen sättes i en sakta fram- och åter- gående rörelse. I afseende på några af de viktigaste ställnin- garne hänvisas föröfrigt till planscherna. Några ordningsregler för lärare i slöjd. Vid all undervisning, och säkerligen icke m inst vid under- yijugi visning i slöjd, måste iakttagandet af ordning uppställas såsom vilkor