Handbok i pedagogisk snickerislöjd till tjenst för lärare och vid själfstudium

ett oeftergiftigt vilkor. Nedanstående enkla anvisningar torde härvidlag kunna tjena läraren till ledning: Hvarje lärjunge bör hafva plats vid hyfvelbänk sig an- a n - visad. Där omständigheterna sådant medgifva, är synnerligen godt, om man kan förfoga öfver lika inånga hyfvelbänkar (eller där bänkar afsedda för tvenne personer användas, hälften så många) som antalet af uti en lektion samtidigt deltagande lärjungar. Hyfvelbänkar och verktyg böra vara försedda med num- mer, så att de lätt kunna skiljas från hvarandra. Till hvarje oeh mrk. bänkplats bör om möjligt följande verktyg, utm ärkta med hyfyelbänkens num m er, höra, nämligen: knif, rubank, puts- mimmer. och skrubbhyfvel, vinkel, strykmått, passare, m eterm ått och sickling. Öfriga verktyg kunna däremot vara gemensamma för hela afdelningen. Alla verktyg skola hafva sina bestämda platser. De ^ hyfvelbänken hörande kunna dock få kvarligga å densamma v e r k ty g e n . intill lektionens slut, men alla gemensamma verktyg upp- ställas eller uppläggas oförtöfvadt efter begagnandet, så att de lätt återfinnas. Läraren tillser noga, att alla under arbetandet använda eggjärn äro väl slipade samt att, om ett verktyg kommer i ning och olag eller rent af går sönder, detsamma snarast möjligen iord- ningställes. Om så ske kan, böra lårjungarne själfva utföra lagningen. Vid lektionens början få lärjungarne i ordning uttaga J j ^ o • t i i s t ve ke n a . verktyg och arbetsstycken, hvilka senare, savida de under en föregående lektion varit påbörjade, skola, försedda med lär- jungens nam n, finnas upplagda i särskildt därtill afsedda, lämpliga fack. För att kunna i verklig mening undervisa och öfvervaka får läraren ei hålla sig stilla på någon bestämd plats, utan «•*«•