Den politiska rösträtten

4 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN.

Huru förhållandet är i andra länder, framgår af föl- jande jämförande tabell, hvars siffror äro hämtade ur de olika ländernas rösträttsstatistik:

Politiskt röstberät- tigade i procent

Politiskt röstberät-

S » UA tigade i procent Stat eller för

Stat eller för-

Sekagsstar, af folkmängden. Öundsskar. af folkmängden. Eranknike > soc c- a SO Britiska: riket. s . «OMG Grekland. so so oc 2003 Spanien . . . omkr. 16,0 5, SEhWwelg oo es ss 2010-10 SAChSsen Cs öa see 2 Tyska riket :- so. 209-55 TAhene: SS se SI Förenta staterna omkr. 20,0 ,, Österrike... sn.ös sr: VÖBINNSSN iWiörtembergi. «soc MA 3 Nederlanden . .... (OS DR Preussen. soft ISIR Nonge: «a verts. 0,3; Baren oa ben fre d ÖT SOLNA sn RE DI Pörlagal ser. sa IÖSLOE |ÖYSENe: ösa. 0 ark DO IBSLEENE da KSM IgE Belgien ks esn sk INE Panmalk. ss. av INA :

Sverge står sålunda mycket lågt på den politiska myndighetsskalan.

Detta framträder ännu tydligare på den följande ta- bellen, där procenttalen på de olika ländernas politiskt röstberättigade invånare äro omsatta i s. k. grafisk fram- ställning. Pelarnas olika höjd utvisar den politiska röst- rättens olika utsträckning. Den prickade förlängningen af pelaren för Sverge visar den förändring, som hos oss skulle inträda i den politiska rösträtten, dels ifall alla de myn- diga män som nu äga kommunal rösträtt också blefve politiskt röstberättigade, dels ifall samtliga myndiga män erhölle politisk rösträtt.

Det kan synas egendomligt, att Frankrikes politiskt röstberättigade män utgöra en större procent af folk- mängden (27,1 76), än samtliga de myndiga männen utgöra hos oss (26,1 726). Förhållandet förklaras däraf, att de äldre åldersklasserna äro jämförelsevis flertaligare i Frank- rike än hos oss och än i något annat land öfver hufvud.