Sida 9
1. De politiskt röstberättigades antal i olika länder,
ake politisk rösträtt användes i denna småskrift i bemärkelsen valrätt till riksdagens andra s. k. folkvalda kammare (eller vid enkammarsystem, såsom i Tyska riket, och Grekland, till dess enda kammare).
För att erhålla ett mått på huru stor del af ett folk det är, som äger politisk rösträtt, brukar man räkna sig till ett svar på frågan: huru många af 100 invånare i landet äga att deltaga i riksdagsmannavalen (valen till andra kammaren)? I Sverge såväl som i andra länder värkställes denna beräkning af ett särskilt ämbetsvärk, en statistisk centralbyrå. Till denna ingår för hvarje ny val- period uppgifter på antalet politiskt röstberättigade, an- talet i valen deltagande o. s. v. från rikets alla valkretsar, och sedan dessa uppgifter blifvit granskade, och där så behöfs rättade, läggas de till grund för hvarjehanda be- räkningar, bland dem den nu ifrågavarande.
I Sverge uppgick hela antalet politiskt röstberättigade enligt de senaste, för år 1887 gjorda beräkningarna till 218,039. Folkmängdssiffran för riket utgjorde vid 1886 ars utsang AV17,189: Det är då latt att räkoa sig till, att af 1,000 invånare i vårt land i medeltal 59 äga po- litisk rösträtt och af 100 invånare 5,9, d. Vv. s. mellan 9 och 6, eller som man också uttrycker det: i Sverge äger 5,9 procent (46) af befolkningen politisk rösträtt.
