Den politiska rösträtten

——L RER RER mm —— —

30 DEN POLITISKA RÖSTRÄTTEN:

män, som visserligen fylla nödiga förmögenhetsvilkor både if för kommunal och för politisk rösträtt, men icke äro bosatta (mantalsskrifna) i den kommun, där de äga kommunal rösträtt. Afven häri ligger en tydlig orättvisa, hvilken det icke borde vara svårt att afhjälpa.

2 gm 08

Samtliga de i detta kapitel behandlade vilkoren eller strecken skulle allra bäst undanrödjas genom att göra den politiska rösträtten alldeles oberoende af den kommunala. Det är intet land, som har så invecklade, för att icke säga tilltrasslade politiska rösträttsförhållanden som vårt, och detta tack vare denna sammankoppling af kommunal och politisk rösträtt. Skola kommunal och politisk rösträtt för- bindas med hvarandra, så är det dock rimligare att såsom i Norge och Danmark den kommunala rösträtten grundas på den politiska och icke tvärtom. Politisk rösträtt bör endast hvila på grundlagens bestämmelser och icke såsom hos oss på en mängd andra lagar och förordningar: kom- munallagarna, bevillningsförordningen, mantalsskrifnings-

förordningen, och hvad ännu värre är, på våra taxerings- nämders beslut och protokoll i hvarje särskilt fall.

p ESNEEUD EON ” 4 RN RAR on RRD AE FRAN

AMRA AK WE Derr TE ITIS ÅL RN Fäg s

i å d RN i

ä i

9. Den politiska rösträttsfrågans historia i sammandrag 1866—1890.

Vår nuvarande riksdagsordnings skapare, förre stats- frinistern Lowis De Geer far under de öfverläggningar, som år 1865 föregingo denna grundlags antagande, bland annat yttrat: "Enligt det hvilande förslaget är den andra kammaren gjord så litet demokratisk som det varit möjligt, för att kunna hoppas under nuvarande förhållanden få den godkänd af allmänna tänkesättet."”'

«Den andra kammaren är gjord så litet demokratisk

1 som det varit möjligt," — med en dylik bekännelse för ögonen, afgifven af den som skrifvit gränserna för den