Sida 19
MENS DN RSS VESEN SA PAIR Eek
ERE SEAE SEIN TOMPEN PAINT: Ore g TE AE Se
FAST ÖRA
- RECESSION R Sr SNES Seas SK PEST RS
PÄNNINGSTRECKET ELLER DET S. K. POLITISKA STRECKET. 13
tiden och voro bygda på sakliga utredningar och skäl. Under de många omhvälfningar och växlande styrelseformer, för hvilka Frankrike varit utsatt under de sista huudra ären, har denna fråga emellertid hunnit att skjutas åsido många gånger och återigen — särskilt efter revolutionerna 1848 och 1871 — taga ny fart. Under de senare åren har man arbetat för saken såväl i Paris som i landsorten genom agitationsmöten, bildande af föreningar, petitioner OR Ve
Afven i andra länder än de nu nämda arbetar man, om också i mindre skala, på att få bort det politiska köns- strecket. Så hafva t. ex. i norska stortinget flere motioner blifvit väckta i syfte att gifva kvinnorna politisk rösträtt på enahanda vilkor som männen. |
I Sverge har alltsedan vi fiogo vår nuvarande riks- dagsordning endast en. motion blifvit väckt, åsyftande kvinnans politiska frigörelse. Denna motion väcktes af hr F.-T. Borg år 1884 och afsåg att gifva den svenska kvinnan politisk rösträtt på enahanda vilkor som nu gälla för männen. Motionen ledde ej till något resultat.
Om man föreställer sig att antalet politiskt myndige medborgare i vårt land skulle blifva i någon större grad förökat genom en dylik reform, så tager man betydligt miste. De kommunalt röstberättigade kvinnorna i Sverge äro ej flera än 44,235, och de af dessa kvinnor, som tillika äga nödiga förmögenhetsvilkor för politisk rösträtt, utgöra endast 25,215 eller 0,5 4 af rikets folkmängd. Antalet politiskt myndige medborgare i vårt land skulle således genom den af hr Borg föreslagna reformen endast stiga från de nuvarande 5,9 4 till 6,4 4 af folkmängden.
6. Pänningstrecket eller det sg. k. politiska strecket.
I vissa stater förekomma, utom ålders- och köns- strecken, inga mera väsentliga hinder för innehafvande af po- litisk rösträtt. Dessa stater sägas — med användande af ett gängse, om också något oegentligt språkbruk — hafva allmän rösträtt, alldeles oafsett huru högt somliga af dem
