Sida 101
III. I skuggan af ett stort minne
— 101 —
sig ruiner och minnen, täckta af evig snö. Så slutar episoden om den katolska kyrkan på Grönland och Vinland. Det är knappast tvifvel underkastadt, att icke den långvariga förbindelsen mellan skandinaverna och infödingarna på Amerkas fastland samt de försök, man gjorde att missionera bland dem — lemnat efter sig några sväfvande idéer om vår religion samt några katolska bruk, hvilka under tidernas lopp fingo större eller mindre tillsatser af vidskepelse. Detta förhållande förklarar i någon mån det faktum, att de första franska forskningsresandena och missionärerna funno spår af kristendom bland stammarna utefter S:t Lawrence-floden. Det kan också förklara de kristna sedvänjor och emblemer, man påträffat bland sydligare stammar, så att vi slippa tro de histo- rier, hvilka, ehuruväl deras uppgifter icke kunna anses fullt bevi- sade, påstå, att aposteln Tomas eller de irländske munkarna Colum- ba och Brendan framträngde ända till Mexiko och omvände söderns stammar till kristendomen. Att någon förbindelse förefunnits bland alla Amerikas stammar ända från Mexiko och Peru till de kallare trakterna i Canada, är hvarken omöjligt eller osannolikt. Vi finna stöd för denna åsigt i flera gamla sagor såsom i berättelsen om Zeni-bröderna. Legenderna om S:t Thomas och de irländska munkarna äro vackra men fantastiska. - De tillhöra det område, inom hvilket vår fantasi älskar att ströfva omkring, men der hi- storieforskaren ej finner något att hålla sig till.
Norbornas tidiga upptäckt af Amerika blef visserligen ej till någon praktisk nytta för verlden. Verlden var ej ännu mogen för Amerika. De voro före sin tid, dessa nordiske banbrytare. Men sanningen bör dock komma i dagen till de historieskrifvares of- fentliga skam, som envisas med att ignorera nordborna och allt- jemt framskjuta endast Columbus, då det blir fråga om Amerikas upptäckt.
All heder åt Columbus! Men all heder äfven åt Leif Erikson och de gamla nordborna!
Källa: Project Runeberg ·
