Sida 142
-—-—
KAPIXE
Utställningen. Fortsättning.
Vi stå vid utställningens hufvudingång, försökande att i en bild samla det storartade panorama som utbreder sig för våra ögon, då plötsligt någon slår mig på axeln, sägande: "God dag, Swensson!” Det är en bekant från Hartford, Conn., och han pre- senterar mig för en annan landsman från New England. Ja, så var det hela sommaren. Bekanta öfverallt, så man nästan kände sig som hemma. Sverige synes ligga långt borta endast första gån- gen man kommer på besök från Amerika. Jag är glad öfver den erfarenheten. Låt oss ofta resa dit, och hvarje gång allt flera af oss till detta behagliga sommarparadis.
Men i dag tror jag vi göra ett besök på Pressbyrån. Denna afdelning är belägen i en af de permanenta byggnaderna, ett tref- ligt tvåvånings hus. Styrelsen hade gjort allt för att underlätta tidningsmännens arbete. Der finnas elegant inredda läs- och ar- betsrum, ett alldeles öfverdådigt telefonrum, fullt af telefoner för tidningsmännens bruk. Det svenska telefonsystemet är så vidt utgrenadt och så praktiskt, att största delen af tidningsnyheterna sändas på den vägen. Låt oss taga ett exempel. Ni är i Stockholm och representerar en tidning, låt oss säga i Göteborg, beläget un- gefär 282 engelska mil från Stockholm. Nåväl, ni går in i tele- fonrummet och sätter er i förbindelse med eder tidning och tele- fonerar dagligen edra iakttagelser från utställningsfältet. Hur enkelt, billigt och praktiskt. Jag hoppas, att den dag icke är allt för aflägsen, när något liknande kan ega rum i vårt land.
I läsrummet funnos flera amerikanska tidningar, och några
framstående amerikanska journalister stodo äfven antecknade i re- (136)
