Read Runeberg

Åter i Sverige

Originalsida 127
Originalsida 127
Originalsida 126
Originalsida 127
126–127

Sida 127

IX. Den stora nordiska utställningen i Stockholm

-£

— 127 —

ella. Prins Eugén valdes till ordförande i första underafdelnin- gen och baron G. Tamm i den andra.

Den 21 november 1894 bestämdes slutligen platsen, hvarest expositionen skulle hållas, och regeringen beslöt den 7 juni 1895, att utställningen skulle blifva en verklighet samt utnämnde de ' olika permanenta komitéerna, med ofvannämnde ledare.

Nu följde täflan bland arkitekterna. Priserna utdelades som följer: Maskinhallen, E. J. Thorburn; konsertsalen, F. Boberg; tillbygge till Nordiska museet, A. Lindegren; stora ingången, F. Boberg. Åt hrr Boberg och Liljekvist lemnades uppdraget att uppgöra planerna för fabriksidkarnes byggnad eller industrihal- len; konsertsalen, maskinhallen och stora ingången anförtroddes åt hr Boberg; tillbygget till Nordiska museet åt hr Lindegren; fiskerihallen åt hr Thorburn samt arméns och flottans byggnad åt hr Josephson.

I juli 1895 tog arbetet sin egentliga början.

Norge har tagit verksam del i expositionen. Norska afdel- ningen ombestyrdes och anordnades af en särskild kommission med högqvarter i Kristiania och filialer i Bergen, Trondhjem och Stavanger. General-konsul Chr. Christoferson var ordförande; sekreterare, hr Hj. Manskow; generalkommissarie, hr Aug. C. Mohr; andra kommissarie, hr E. C. Gjertvang.

Danmark hade likaledes sin egen kommission och sina kom- missarier. Dess högste styresman var hr F. de Jonquiéres, ordfö- rande för de olika afdelningarne voro följande: konst, prof. Otto Badue; industri- och fabriksrörelse, hr C. Michelsen; fiskerierna, grefve Moltke-Bregentver; trädgårdsarkitektur, hr E. Glaul.

Ryssland och Finland togo också en lysande del i utställnin- gen. Hedersledamoten af statsrådet, hr Paul Miller, var general- kommissarie; hr G. A. Asp sekreterare.

Den ursprungliga planen var att göra utställningen uteslu- tande skandinavisk. Denna plan ändrades, i det att Ryssland, efter inlemnad ansökan, beviljades samma rättigheter i industri- departementet som de skandinaviska länderna, och att konstaf- delningen gjordes fulkomligt internationell.

Utställningen utsträcktes också från 128,000 till 208,000 qvadrat meter, och om det närliggande Skansen, som i så många afseenden verkligen tillhörde utställningen, inberäknades, så öf- verstiger arealen 400,000 qv.-meter. ” Jag är öfvertygad, att ingen

Källa: Project Runeberg ·