Sida 162
XI. Den stora nordiska utställningen i Stockholm [Forts.]
— 162 —
sina stämningsfulla, poetiska dukar såsom t. ex. Molnet,” "Som- marnatt ,” "Der skogen bleknar,” såsom en konstnär af hög rang. Eugene Jansson har under flera års tid haft blåa nattstämningar såsom sin uteslutande specialitet. Per Ekström har en fin, poetisk uppfattning af naturen. Karl Nordström sätta vi mycket högt, men vi tycka, att han börjar blifva ensidig. Kreuger bör akta sig, att han icke förlorar sin individualitet som konstnär. Bland Sve- riges qvinliga artister framträda Eva Bonnier, Elisabeth Keyser vi:
Prof. John Börjesons skulpturer utmärka sig för fin uppfatt- ning och kraftigt, ädelt utförande. Flera af hans statyer pryda offentliga platser i Sverige, t. ex. Karl X Gustafs-statyn i Malmö, Geijer-statyn i Upsala, Schele-statyn i Humlegården m. fl. Den bland Sveriges skulptörer, som kanske mer än de andra utmärker sig genom rik, innerlig känsla, är Per Hasselberg. Hans statyer Snöklockan,” Näckrosen” och Grodan” m. £., särskildt den förstnämnda, äro af en hänförande renhet och behag i linierna. Detta gäller i nästan lika hög grad om Christian Erikssons konst- alster.
Tid och utrymme tillåta oss ej längre sysselsätta oss med den storslagna, rikhaltiga svenska konstutställningen. Innan vi lemna densamma, måste vi dock uttala vår förvåning öfver, att så många välkända, svenska konstnärsnamn ej voro representerade derstädes och att så många okända namn voro representerade af skäligen intresselösa taflor. De förra hafva antagligen af sina "go- da vänner” sparkats ut, liksom de senare af sina goda vänner spar- kats in. Det svenska partisinnet och den svenska afundsjukan göra sig gällande öfverallt. Hvarför kan icke det ”läger,” som ser naturen och konsten genom gredelina eller mörkgröna glasögon och det, som ser dem genom bruna eller grå, räcka hvarandra han- den, erkänna ömsesidiga fel och förtjenster, erkänna, att de alla äro menniskor, och gemensamt sträfva mot konstens höga mål och gemensamt bekämpa humbugen.
Svenskar i Sverige, svenskar i Amerika, läggen bort afundsju- kan och småsinnet! De äro edra fulaste fel.
Vårt totalintryck af svenska konstutställningen är, att den i mångsidighet, rikedom på idéer, storslagen kraft och originalitet för närvarande inom många områden står oöfverträffad, men att uppställningen var planlös, för så vidt ändamålet och konstutställ- ningen ej endast är att dekorera väggarna i expositionslokalen.
Lr ut
Källa: Project Runeberg ·
